Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. 1830 års omhvälfning i och utanför Frankrike.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1830 ÅRS OMHVÄLFNING I OCH UTANFÖR FRANKRIKE.
169
Belägringen af Antwerpens citadell. Litografi af Raffet.
kala elementen vunno alltmer öfverhand genom tillströmning af friskaror från
Frankrike och andra håll. Redan i början hade man ersatt de holländska riksfärgerna
med de brabantska. Den provisoriska regeringen i Bnissei fann äfven där utanför
erkännande, medan generalstaternas öfverläggningar i Haag förlöpte utan verkan.
De belgiska soldaterna började ansluta sig till de upproriske. De flesta fästningarne
voro redan i deras våld. Ett sista försök af prinsens af Oranien att rädda Belgien för
sig strandade på konungens afvisande hållning. Och när general Chassé trodde sig
nödsakad att beskjuta den revolterande staden Antwerpen från citadellet, var det
slut med hvarje förbindelse mellan Holland och Belgien.
I november 1830 beslöt den i Briissel församlade nationalkongressen att
förklara Belgien för ett oberoende land med konstitutionellt monarkisk statsform och
med uteslutande af Oranierna, ehuru utan förfång för konungens rättigheter till det
i Tyska förbundet ingående Luxemburg.
Nu upptogo stormakterna saken på den för ordnande af den grekiska frågan
församlade konferensen i London. Holland och Belgien samtyckte. Den 20
december erkände konferensen oafhängigheten. Men först härmed begynte svårigheterna
på allvar. Holland vägrade flere år att gifva sitt erkännande åt de artiklar, som
uppdrogo ^grundlinierna för skilsmässan mellan de bägge staterna, ja, konung Vilhelm
höll på att upptända en allmän brand genom en ny appell till krigslyckan. Sedan
konferensen fastställt konungariket Belgiens neutralitet, valde belgierna i juni 1831,
efter det flere andra kandidaturer misslyckats, med makternas bifall prins Leopold
af Koburg, som året därpå förmälde sig med en dotter till fransmännens konung.
Leopold hade antagit och besvurit de nämnda artiklarne samt den författning, som
nationalkongressen beslutat i februari 1831. Den definitiva uppgörelsen med Hol
land kom först 1839 till stånd, l öfverenstämmelse med sin tillkomst vet denna
författning ej af någon konungamakt utanför författningen, d. v. s. folkets vilja.
All makt utgår från folket, heter det i paragraf 78. Det utgör Leopolds politiska
berömmelse, att han förstått att med bibehållen värdighet vara en strängt
konstitutionell konung. Vid valen till kamrarne, som voro bundna vid en census af 20
gulden, stodo bigotta katoliker och fritänkare utan mellanpartier gentemot
hvarandra. De båda riktningarnes ursprungliga fördrag i striden mot Holland återgår
ännu i uppräknandet af de politiska rättigheterna. Där står jämte ministeransvarig-
Världshistoria VI.
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
