Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Adertonhundrasjuttiotalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412
E. BRANDENBURG, UPPKOMSTEN AF ETT VÄRLDSSTATSSYSTEM.
nytt kabinett, och sedan stannade vänstern vid styret ända till år 1891. Depretis
upptog nästan uteslutande neapolitaner och sicilianer i ministären; till hans törsta
åtgöranden hörde att aflägsna politiska motståndare ur förvaltningen och hären och
att i deras ställe utnämna pålitliga partivänner. Så snart han på detta vis försäkrat
sig om förvaltningen, upplöste han parlamentet och lät regeringsapparaten med all
sin tyngd verka till sitt partis förmån vid de nya valen. Resultatet var också
glänsande; vänstern erhöll nära 400 röster, de moderate föga öfver 100. Sedan äfven
senaten omdanats i det härskande partiets anda genom en rad nya utnämningar,
kunde Depretis
med säkerhet
räkna på en längre
tids herravälde.
Men just det
ministeriella
partiets storlek
medförde faror för nya
splittringar;
ministerpresidenten
fick snart höra
den anklagelsen,
att han, sedan
han väl kommit
till makten,
bortglömde sitt förut
med sådan pomp
utbasunade
program. Det är
visserligen sant, att
regeringen
ytterligare skärpte
striden mot kyrkan,
införde allmän
skolplikt,
upphäfde den officiella
[-religionsundervisningen-]
{+religionsunder-
visningen+} i
folkskolorna och
förklarade de i
garantilagen påfven
tillförsäkrade tre
millionerna för-
fallna, men
däremot lyckades den
icke genomföra
den ofta
utlofvade förändringen
af valrätten eller
den med ännu
större ifver af
folket
åstunda-de skattenedsätt-ningen.
I spetsen för
den opposition,
som uppstod i
partiets egna led,
stod Cairoli.
Våren 1878
lyckades det honom
att störta
Depretis och att själf
intaga hans plats,
men äfven han
och hans
finansminister Zanardelli funno sig ur
stånd att
åstadkomma en
skatte-minskning utan
minskning af de
nödvändiga
statsutgifterna. Upprepade gånger
efterträdde Depretis och Cairoli hvarandra i den ledande ställningen, tills den sistnämnde beslöt
sig för att upptaga rivalen i sitt kabinett som inrikesminister. De ifriga
radikalerna och målsmännen för de syditalienska intressena flockade sig nu kring
Crispi, Nicotera och Zanardelli, men Cairoli och Depretis behöllo tills vidare sin
ställning, tills den rubbades genom följderna af Tunis’ ockupation af
fransmännen. Den af dem upptagna valreformen kom först 1882 till afslutning. Den
nedsatte census till hälften men bibehöll det förutvarande bildningsminimum och
höjde därigenom antalet väljare från 600,000 till 2 1/2 million.
Syditalienarnes bestämmande inflytande på Italiens offentliga lif gjorde länge
parlament och förvaltning till skådeplats för personliga rivaliteter. Italiens inre
politik fick i dessa tider sin prägel af den stående kampen mellan den i andlig måtto
efterblifna Södern och den under enhetskrigen ledande Norden samt af det häraf
föranledda sjunkandet af den politiska nivån.
Med hänsyn till konungamaktens svaghet påverkades händelsernas gång endast
obetydligt af det regentombyte, som inträffade genom Viktor Emanuels död (den 9
Påfven Leo XIII.
Målning af Filip Laszlo. Med tillstånd
af Fotografiska Sällskapet i Berlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
