Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Striden om Främre Asien och Afrika. - 4. Den orientaliska frågan och det rysk-turkiska kriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Franz Christohpe fec.
4. Den orientaliska frågan och det rysk-turkiska kriget.
Ända in i det sjuttonde århundradet hade Europa darrat för turkarne. Men
sedan dess hade återgången inträdt, och tyngdpunkten af det turkiska riket hade
förflyttats till Asien. Till följd af den usla turkiska förvaltningen, despotismen,
skatteförtrycket samt den härskande klassens bortkommenhet i allt, som rörde
landets hushållning, hade visserligen de en gång så blomstrande nejderna i
Mesopotamien och Syrien råkat i fullständig lägervall, men däremot hemtade turkväldet
fortfarande kraft och styrka ur Mindre Asien. Här lefde turkiska bönder, som
blandat sig med den äldre befolkningen, och här fanns det turkiska folkets militära
reserv.
I det europeiska Turkiet hade turkarne alltid utgjort endast en ringa del af
befolkningen; här existerade endast ett ytligt herravälde af den turkiska krigarkasten,
hvilken öfver hufvud taget ej skulle hafva kunnat bibehålla sig århundraden igenom,
därest ej turkarne bland sig upptagit var och en, som bekände sig till islam.
Genom lock, hot och stundom äfven våld tvungos stora delar af de kristna rajas att
öfvergå till islam. En af de kraftigaste folkstammarne på Balkanhalfön,
albane-serna, öfverfördes på detta vis till stor del till islam och gaf det turkiska riket
mången af dess mest berömda statsmän och fältherrar. Ville däremot en
museiman öfvergå till kristendomen, så straffades han med döden.
Det var det osmanska väldets strängt konfessionella grundkaraktär, som gjorde
turkarne otillgängliga för den västeuropeiska bildningen. De höllo strängt på att
alla politiska rättigheter skulle förbehållas dem allena. Ingen giaur fick tillträde till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
