Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXIX
hand, som mer än någon annan bemödat sig att sopa rent utanför
porten till den svenska kyrkan.»
På en liten lapp bland skaldens efterlemnade papper har jag
funnit ett par verser, som synas höra till detta, af h. h. biskopen
uppbrända "Prestmöte". Jag förmodar att ingen skall taga anstöt af
att jag här anför dessa rader, mot hvilkas anda och mening jag förut
reserverat mig. Det är "bispen" som talar till de församlade presterna:
’•Bröder, knäppen väl igen
Fårskins-pelsen, gömmen klorna!
Redan tycks församlingen
Blifva svag och klen i trona,
Redan börja gamla får
Nosa uti våra spår.
Korus af mässande prester:
Skänk oss inånga dyra år,
Milde Gud och fader vår!"*).
Men om Wadman icke var någon vän af presterna, så betalade
de honom med samma mynt. Ganska många anekdoter har man i
detta afseende berättat, ehuruväl de flesta just icke egna sig för
offentligheten. Historien om presten, som "mässade sönder skaldens
byxor", torde dock förtjena att anföras, emedan den på ett
karakteristiskt sätt målar hans burleska uppfattning af saker och förhållanden.
Wadman hade en vacker dag fått sig ett par alldeles hela svarta
byxor, vare sig nu att hans vänner skräddarne öfverraskad honom med
en present eller några af hans bekanta tillställt honom dem såsom
förskott på det blifvande honorariet för hans skrifter. Skalden begaf
sig, på bästa sätt utstyrd, till kyrkan, hvarest tilldrog sig att pre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
