Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
framalstrat, företrädesvis voro uppstälda i teatrarne. Ej ens
deras musik kan här lemna något bevis; hos ett så i grunden
plastiskt, följaktligen i grunden omusikaliskt folk som gre-
kerna kan det rent af sättas i fråga, huru vida musiken ens
förtjenade kallas en konst. Med den ringa kännedom man
har om grekernas musik, torde det likväl få anses sannolikt,
att hon i deras drama verkade helt elementärt, blott såsom
ett yttre smycke till det helas förhöjande, på samma sätt
som polykromien blott genom det elementära i färgen för-
höjde deras doriska tempel eller guldets och elfenbenets glans
förhöjde deras kryselefantin-statyer.
Vi ha sett, att Wagner i nyss anförda arbete fordrar en
samverkan af alla konster. Vid det närmare utförandet af
denna tanke inskränker han sig dock till att undersöka, un-
der hvilka former en dylik samverkan skall ega rum mellan
tvenne af de sköna konsterna, nemligen musiken och (den
dramatiska) poesien. Det var denna samverkan, som det
närmast var honom angeläget att utföra, liksom den ock är
den enda, som för närvarande har någon praktisk vigt. Denna
utredning sker i boken »Oper und Drama», hvars hufvudsak-
liga tankegång jag här nedan skall söka angifva.
x kr
Lå
Hela den konstart, som blifvit kallad »opera», är, menar
W., blott en storartad villfarelse. Och villfarelsen består
deri, att ett uttrycks-medel (musiken) blifvit gjordt till ända-
mål, uttryckets ändamål (dramat) deremot till medel. Icke
ur medeltidens folkskådespel, i hvilka finnas spår af en na-
turlig samverkan af tonkonst och dramatik, framgick operan,
utan hon föddes vid de yppiga hofven i Italien. En »dra-
matisk kantat», hvars innehåll gick ut på allt annat än det
dramatiska, var den konstform, som är modern till vår opera,
ja var operan sjelf. ’Tonkonsten har för sina former öfver
hufvud att tacka dels dansen och dels visan. Den senare,
visan, fick i operan formen af aria, och denna urartade snart
till ett blott medel för sångaren att visa sin strupfärdighet.
Äfven dansen urartade på ett godtyckligt sätt till ballett och
tjenade endast till att bereda en omvexling i de förnämas
förlustelser, utan att stå i innerligare samband med dramats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
