Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1
fordringar. Dessa kunde då endast göra sig gällande i den
reciterade dialogen. Men äfven recitativet framgick icke ur
ett verkligt dramatiskt behof och är ej ens en operans upp-
finning: det upptogs nemligen från den kyrkliga ritualen,
der det länge användts vid framsägande af bibelställen, m. m.,
och der det blott bestod i några stående, banala, mera lik-
giltigt melodiska än uttrycksfullt talande tonfall. Ännu mera
godtyckligt ombildadt och varieradt gick det öfver i operan,
och så var apparaten färdig, med aria, ballett och recitativ,
under hvilket allt lades en text, som, oftast hemtad ur den
missförstådda grekiska mytologien, snart blef lika stereotyp
som det öfriga. Den så mycket berömda revolutionen genom
Gluck bestod i sjelfva verket blott deri, att komponisten upp-
häfde sig emot sångarens godtycke. Den senare blef nu ett
organ för den förres afsigter; men för öfrigt qvarstå hose
Gluck formerna aria, recitativ och dansstycke lika oförmed-
lade vid sidan af hvarandra som förut och sedermera, och i
den dramatiske skaldens ställning till komponisten var icke
det ringaste förändradt. Att nu mångfaldigare motivera dessa
former, att innerligare sammansluta recitativ och aria, att tyda
det specifikt musikaliska derhän, att det blef mägtigt af ett
visst individuelt och vexlande uttryck, blef uppgiften för Glucks
efterföljare, och det försiggick hufvudsakligen i den dramatisk-
musikaliska ensemblen. Man kan säga, att i Cherubinis, Mé-
huls och Spontinis allvarsamma operor är det uppfyldt, som
Gluck ville, ja, der är uppnådt allt hvad som med operans
ursprungliga förutsättningar kunde uppnås i detta hänseende.
Hvad Mozart beträffar, så uträttade han, oaktadt »den
absolutaste» af alla musici, det vigtigaste för musiken ostridigt
just i operan, och han skulle länge sedan löst operaproblemet,
d. v. 8. hjelpt till att åstadkomma det sannaste, skönaste och
fullkomligaste drama — om blott han hade påträffat den skald,
hvilken han såsom musiker endast hade haft att hjelpa. Men
med sin sorglösa naivetet och bristande reflexion kastade han
sig i armarne på hvilken pedantiskt långtrådig eller frivolt
munter textmakare som helst; något principielt fans i hans
verkande och skapande så litet uttaladt, att hans snilles mäg-
. tiga vingar lemnade operans formella grundstomme alldeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
