Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
hemställer blott till hvars och ens sunda omdöme, huru vida
det är tänkbart att i toner på ett ens någorlunda fattligt
sätt uttrycka: »motiv för urelementet, trälmotiv, hotelsemotiv,
Rhenguldsmotiv, ringmotiv, fördragsmotiv, flyktmotiv, skym-
ningsmotiv, drakmotiv, regnbågsmotiv, svärdsmotiv, motiv för
gudanöd, förföljelsemotiv, ödesmotiv, motiv för den matta
wälsungen, vandringsmotiv, krypmotiv, motiv för att lyckas,
bytesmotiv, motiv för kärlekslust, för verldsarf, för verlds-
helsning, för trolldomslist, mordverk, hämdförbund, nymfjubel
och Hagensk lustighet» — 0. 8. v., 0. 8. v., in summa 90 be-
nämningar, den ena löjligare än den andra, på ledmotiv, som
oftast icke alls lemna någon ledning åt fantasien och stundom
hafva mera tycke af bitankar, öfvergångar och seqvenser, än
af verkliga hufvudmotiv.
På tal om komponerandet medelst uppradande af ledmo-
tiv erinrar jag mig hvad Grillparzer yttrat någonstädes i sina
efterlemnade skrifter, nemligen att »för ingen operakomposi-
tör varder det lättare att sätta öfver textens ord, än för den,
som sammansätter sin musik mekaniskt; den musikaliska pro-
saisten kan börja öfverallt och sluta öfverallt, emedan stycken
och delar lätt låta sig flyttas och annorlunda ordnas, då der-
emot den som har sinne för det hela blott kan antingen gifva
det helt eller helt utesluta det». Och i sanning, just denna
lätthet att tillverka musikdramer utgör en af de fruktans-
värdaste farorna i wagnerismen, emedan den på betänkligt
sätt uppmuntrar halfbildningen och dilettantismen. Den som
i likhet med Sokrates anser att »det sköna är svårt» och gerna
vill att »konst» skall vara »kunskap», kan ej alldeles frigöra
sig från bekymmer för tonkonstens upplösning genom wagne-
rismen. Vare det nu långt ifrån mig att vilja förebrå mästa-
ren sjelf brist på musikalisk kunskap: den som skrifvit uver-
tyren till Tannhäuser och andra aktens final i Die Meister-
singer ’är oändligt höjd öfver en sådan misstanke; men det
föredöme han gifvit genom sitt falska system, kan blifva far-
ligt för en barnskara af epigoner, hvilka utan att kunna be-
herska elden vilja leka med den. Att nämda system verkligen
i och för sig är falskt, tror jag mig redan hafva uppvisat.
Icke dess mindre skulle det möjligen kunna ega ett visst re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
