Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
nihilism, som har njutningslystnad till utgångspunkt och förin-
telse till slutsyfte.
Härmed ha vi åter i viss mån närmat oss Schopenhaner,
och med så mycket större rätt, som just med denne författare
af wagnerismen bedrifves ett rigtigt koketteri, hvilket tager
sig högst sällsamt ut, då man erinrar sig, att Schopenhauer
till sin musikaliska smak är så långt ifrån wagnerian, att
han egentligen blott gillar instrumentalmusiken och bland
operakompositörer endast — Rossini! Detta hindrar icke den
ofvan citerade v. Hagen att uppfatta »Wotan såsom personi-
fikation af Schopenhauers grundprincip, den ur djupet upp-
stigande Erda såsom representant af »föreställningen» m. m.;
ej heller hindrar det Friedrich Nietzsche att fira »>den med
Wagner återvaknade tragedimusiken såsom en sorts Schopen-
hauer förvandlad i toner». Och i Bayreuther Blätter yttrar
en viss Schemann om Wagners Parsifal följande: »Parsifal
återgifver, utan alla detaljer, kärnan af Schopenhauers meta-
fysik och etik. Schopenhauers filosofi är enligt hans eget
uttryck den »allrakristligaste», och Wagner har i Parsifal
blott omsatt Schopenhauer i konst, i det han i konst omsatte
kristendomen. -— WNchopenhauer har äfven här brutit ban, i
det han visade, att den gamle judeguden, som insmugit sig i
den främmande kristna verlden, borde förintas, innan en ny
a-jehovansk kristendom skulle kunna blifva ledande kultur-
magt»>.
Detta stöter ju nästan på ateism! Man tänker ovilkorligen
på Jerusalems skomakare:
»Då sålade mästarn i hast hop en bok,
Der Gud uti himlen från tronen han vrok ...»
För öfrigt visar ordalydelsen i det anförda yttrandet, att
Wagner äfven med sitt bekanta judehat smittat sina anhän-
gare. Då judeförföljelser nu äro en fråga för dagen, vore det
nog frestande att genomgå hvad Wagner redan 1852 i sin
beryktade skrift Das Judenthum in der Musik ordade om
konstens och enkannerligen musikens föregifna judaisering.
Då emellertid detta mera är att betrakta såsom ett slags mo-
nomani hose Wagner personligen än det kan sägas utmärka
den egentliga wagnerismen, så måste jag motstå frestelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
