- Project Runeberg -  Viktor Rydberg, hans levnad och diktning /
319

(1913) Author: Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Journalistisk glansperiod 1869-1875 - Språkrensningssträvanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I brev till Hans Forssell uttalade han sin farhåga att
fackmännen skulle förgrymmas över att en man utom skrået
satt sin fot inom det heliga området. Han hoppades dock
att saken även måtte finna högsinnade vänner bland
fackmännen, som lämnade sin egenskap av bönhase åsido
och gingo att värna vad jag kan hava sagt gott och sant.

I den nämnda uppsatsen: Tysk eller nordisk svenska utvecklar
Rydberg sina språkrensnings- och språkriktighetsgrundsatser.
Språket vore underkastat ändringar och utveckling som allt liv.
Men det gällde åt vad håll. Tyskt eller nordiskt?

Efter en historisk återblick över de inflytelser utifrån,
som i tidernas lopp påverkat svenskan, och en utomordentligt
sakkunnig granskning av huru bibelkommissionen skipat lag
mellan nordiska och tyska ord och former, varvid Rydberg
beaktar ordskatt, förstavelser, ändelser, kön och kasus,
hävdar han, att ett språk icke i ymnighet lånar från utlandet
utan att dess benbyggnad och ädlare delar därav lida. De
inhemska orden drivas tillbaka av inflyttarne, utödas eller
nedsättas till heloter och språkets rika medel till
ordbildning lämnas åsido. Muskler, som icke spännas, slappas.
Ordbildningens lagar fornas och vissna. Men erfarenhet från
1600-talet visade, att gamla ord voro som Aronsstaven, de
kunde grönska på nytt. Det gällde att kämpa mot vanan,
trögheten, den förtyskade smaken och ej rädas för att det
enkla och naturliga kunde förefalla tillgjort. Perukernas
sista släkte klagade bittert över flärden hos dem som
nyttjade eget hår.

Allt vilade på vilken smak som skulle få överhand, om svenskan
skulle nedsjunka till ett tiggarspråk eller »hedra fader och moder».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:25:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/warburyd/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free