Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Poetisk glansperiod 1875-1882 - Diktning 1875-1878
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mest högkyrklige representanter. Vi kommo i
samspråk om kantaten, och jag uttryckte därvid
min oförställda beundran. »Ja, estetiskt sett, är
den nog bra, och docenten är ju æsthetices docens,
men ur kristlig synpunkt är det den rena hedendomen.»
Jag blev onekligen, med tanken på kantatens religiösa
ton, dess gammaltestamentariska bilder och kristliga
morallära, något slagen av detta omdöme, men kunde
endast svara: »Naturligtvis vågar jag ej gent emot
domprosten döma om huruvida kantaten är kristlig
eller ej; men om den icke är det, så låt den
åtminstone få vara - judisk.»
Sedan har jag - vad jag då icke gjorde - förstått
min vördnadsvärde interlokutörs anmärkning. Den
gällde naturligtvis i främsta rummet tanken, att
mänsklighetens mål skulle vara fördolt för henne,
sedan hon fått uppenbarelsen, eller att något på
tankens och gärningens väg kunde vinnas för
evighetens rike utan tron på dogmer, om vilka det
icke talas ett ord i dikten, ej ens i de åtta
raderna under rubriken Theologia.
Och onekligen har dikten släktskap ej blott med de
israelitiska siarnas poetiska syner, utan ock med
en hednisk poesi: de stora grekiska tragödernas.
Man kommer vid denna kantat att tänka på Rydbergs
egen karaktäristik av Æschylus: »den gudaingivne
skald, som med hellenens skönhetskänsla och
filosofiska instinkt förenar de hebreiska siarnas
storvulna väsen och djupa, sedliga allvar».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
