Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Inledning
Fogelberg i utlandet, särskildt i Italien, utbildat sig till mästare som
han förverkligar den ultragötiska riktningens kraf på en
skulpturframställning af den fornnordiska mytens personligheter, och själfve
Nils Johan Olsson Blommér (född 1816, död 1853), som kanske
mer än någon annan i måleriet gaf uttryck åt »konstnärsgillets»
fornnordiska tendenser (se t. ex. vignetten här ofvan »Freja, sökande
sin make») hade, stödjande sig i ämnet till Fogelberg, lärt sin
konst, liksom så månge föregångare, i Paris och Rom. I hans
nordiska bilder har man till och med velat spåra drag af inverkan
från Francesco Francia, Rafaels samtida. De nya riktningar, som på
184O-talet med Wahlbom, Boklund, Höckert, D’Uncker, Fagerlin
och andre såsom förare börja att ersätta dilettanternes leder med
verklige konstnärer, hade i motsats till föregående skeden icke endast
sökt ledstjernan i Italien och Paris, tvärtom blifver nu för
årtionden äfven den tyska konsten och särskildt Dusseldorfferskolan
bestämmande för vår konstutveckling, intill dess på sistone
den svenska konstens vägar åter igen företrädesvis börja läggas
åt Paris.
Visar oss sålunda denna hastiga öfverblick att vår svenska
konst århundraden igenom »gått i lära» hos utlandets - så kan
frågan vara, om denna lära varit till fördel eller skada för
konstutvecklingen. I det stora hela nekar väl ingen, att den varit till
fromma, ty det kan ju ej jäfvas att, om konstens högsta eller enda
mål bör vara framställandet af verklighet - »skön», »karakteristisk»,
»idealiserad» eller hvilket epitet man sedan vill ge den -
så är konsten såväl som vetenskapen och religionen kosmopolit,
och en uteslutande nationell konst skulle innebära ett olycksdigert
kineseri. Men, å andra sidan, det kan icke häller nekas, att inom
konsten nationaliteten har en begränsad rätt såsom en vigtigt medverkande
faktor och att denna rätt icke får förbises, men icke häller öfverskattas.
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
