Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUSBONDENS HUSBONDE.
Först får jag tala litet om husbonden. Han hette Ola
Ervastson i sig själv och i kyrkboken. Men han
kallades gemenligen för 01 a Sticksnål. Och »sticksnål»
var han.
Förlorade han femhundra riksdaler på borgen,
grinade han illa — måste han ut med femtio öre i knack,
var han gråtfärdig. Han hade ett präktigt hemman och
hade det skuldfritt, och nog hade han sina fyrti, femti
tusen riksdaler utlånta. Allt som skulle vara till stat
och stass var fint: stugulänga, sal, vagnshästar, raskor,
men allting annat var uselt. Han gick i doffel och
korderoj, när han var borta, men hälar i strumporna
hade han inte haft på många år, och hemma såg han
lasig ut som ett fattighjon. Strax han hade blivit
nämndeman, skulle han med på extra ting på slottet i
Malmö. Efteråt gjorde han gille för hela rätten — som
sed är. Somliga ville gå på »Tunneln», andra på
»Danmark». Men Ola föreslog Kramer, och så bar det
dit, förstås.
Ett sådant nämndemansgille har där väl aldrig
vankats i det häradet, varken förr eller senare. Ola
betalte för allihop och blinkade inte.
— Ska man slå sig lös, så ska man slå sig lös
riktigt! sa han.
Men när de skulle bryta upp, sen de druckit kaffe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
