Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det behövde han inte heller. Dagen därpå gick
Ola Sticksnål hädan.
Snickarens Marta var där och vakade sista natten
Ola levde. Hon talte sen om att Ola hade sagt till
Sander:
— En ordentlig begravning ska du vara snäll och
göra efter mig, du! Inte knussel! Och alla i
gillejs-laget! Och hela häradsrätten! Och ordentligt vin —
både rödvin och sherry! Men när så gästerna ha gått,
så se efter att inte Bengta går och kolkar vinsladdarna
i sig. Det kom jag på henne med i fjol, när
landstingsmannens hade varit här. Det är skada, för vinet
kan vara gott nog, om skolläraren eller annars nån
stackare har ärende till dig. Och låt mig nu se,
Sander, att du sätter en snygg marmorsten över min
mull! En får den rätt billigt nu inne hos Nedström i
Lund, såg jag engång. Men du kan bara köpa stenen
där; inskriften kan gärna Anders Erlandsson,
tavle-makaren, göra. Han graverar mycket bra, när han vill.
Och han är ja gu skyldig mig för en tunna ärter, som
han fick till grisen för tre år sen. Han har inte så
mycket som bara burit hem säcken som han fick dem i,
den slarvhansen! Och det var en så gott som ny säck,
som jag lånte hos Ekelöfs och sen har glömt att bära
hem. Slarviga hantverkare — de ä — —
Begravningen var också storartad. Sander riktigt
bölade vid graven. Men fram på morgonkulan hade
ham kryat till: då sa han rent ut att Ola hade varit
ett beskedligt fä, som en kunde leda vart en ville. Och
så reste han sig och höll ett tål, som skulle vara för
Ola, men handlade om honom själv. Det slöt med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
