Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och så vände han huvudet emot väggen och befallde
sin själ i Guds hand, när de klibbiga odjuren började
plantera in sig på hans arm.
Om en stund sa han:
— Nån doktor behöver du inte skicka efter! Alla
våra dagar äro räknade.
— Du kan väl begripa att här ska göras vad göras
kan! sa hon med nästan hjärtlig röst.
Han hade ju alltid varit snäll mot henne — »för
resten».
— Jag tror här är något viktigare att göra! sa
han plågsamt.
— Prästen? sa hon med tårar i ögonen.
— Å nej! Efter vi inga barn ha — så vore det
väl för dig — sen du blir änka — att här vore
inbördes testamente. Annars kommer min släkt oCh
slits med dig om stumparna! Och det är synd om
dig.
Det grep henne djupt. Hon satte förklädet för
ansiktet och började snyfta. Så satte hon sig på
sängkanten och tog honom om halsen.
— Skicka ett bud eller spring själv bort till Ola
Jespersson, så ska jag diktera och han skriver —
han har bra stil. Så kan jag minstningens i elvte
timmen visa att jag ändå har hållit av dig — för
resten.
Hon sprang och det dröjde inte länge förrän hon
var hemma igen. Ola var med.
— Hur i hundingen är det med dig? sa han och
höll sig allvarsam, fast det kittlade i mungiporna på
honom.
— Dåligt — jag är rädd jag har fått kolera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
