Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och medan hon nu växte upp, ville hon jämt hänga
med näsan över boken. Såsnart hon bara fick en
bok i handen, hörde eller såg hon ingenting av det
som skedde omkring henne. Hon hade aldrig fått
gå i skola, emedan det var så lång väg till skolan
att barnen från utskären inte kunde bo hemma
under skoltiden, utan måste inackorderas hos
någon, som bodde närmare. Men Karin hade varit
ett så svagt och klent barn att föräldrarna inte
kunnat låta henne bo hos främmande människor.
Och dessutom ivrade Karlsson inte för barnens
skolgång. — Han själv och mången annan hade
blivit bra och hederliga karlar utan att gå i
skola, brukade han säga, då det blev fråga om
skolläsning.
Men vad den saken beträffade, så var madam
Karlsson av annan åsikt. Själv hade hon alltid
sörjt över att hon som barn ingenting fått lära,
och därför hade hon också drivit sin vilja igenom
att låta Elin och Gunnar bo hos en släkting i
kyrkbyn, medan de gingo i skolan där. Men för
Karin, som alltid var så klen, hade hon inte vågat
ställa det på samma sätt. Karin var faderns
älsklingsbarn och han hade nog aldrig i världen
förlåtit modern att hon skickat bort flickan, ifall sedan
något ont vederfarits barnet därborta bland
främlingarna.
Dessutom var det ännu något, som begynt göra
henne tveksam, huruvida ändå det myckna
läsandet vore gott och nyttigt för Karin. Det hade
nämligen hänt några gånger, nu under den sista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
