Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Johan Fredrik Höckert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
194 Minnesbilder.
att icke mindre än fyra olika våningar skulle nås af
åskådarens blick.
Men denna stora tafla framskred långsamt, och liksom
för att hvila sig från henne målade Höckert andra taflor
under det den stora sköts i bakgrunden. I november 1863 var
dock så mycket färdigt, att konstnären icke var ensam i sina
förväntningar om »Slottsbranden» såsom kronan på hans
verk. Tvärtom, man tyckte sig återse dragen af den väldige
konstnärens själ och hand, sådana de en gång dragit ut till
segerrik täflan med samtidens konst.
Höckerts helsokraft var dock ej den samma som då. På
en hög stege måste han stå med palett och penslar, och detta
tröttade honom mycket. Så mötte svårigheter i anordnande,
hvilka ej genast öfvervunnos. Åter gick Höckert ifrån den
stora taflan.
Tidigt på året 1864 begynte han i stället intressera sig för
en komposition i historisk genre, en bild från Gustaf IILs glada
dagar. En anställning som »konstnärligt biträde» åt kungl,
teaterns direktion, hvilken Höckert föregående höst mottagit,
påverkade måhända valet af detta motiv; och en beställning
från grefve von Platen bragte det till ett raskt utförande.
Taflan kallas Bellman i Sergells atelier». Under det Sergel!
utför en medaljong af fru Schröderheim, sjunger Bellman,
inspirerad af den nyss i ateliern uppstälda Sergells Faun,
och ingen af dem märker att kung Gustaf inträdt. Är ock
denna tafla mera en teaterscen än en historiemålning, är den
dock präktigt målad och utvisar mästarens oförminskade
färgglans, hans styrka i porträtt så väl som i gruppering. Och
vi böra ej glömma, att han målade denna tafla under
oaflåtlig tanke på den stora, huru mycket han än sökte göra
sig fri derifrån. Och då ej Bellmanstaflan hjelpte, sköt han
äfven den undan och lät den ena lilla dalascenen efter den
andra gå af staffliet - fyra stycken på våren och sommaren
1864. Så reste han till en tysk badort.
På hösten 1864 och hela följande året egnade Höckert
varmt intresse åt uppkomsten i vårt land af en illustrerad
tidning med egen träsnideriatelier, för att åt Sverige vinna
en der nästan alldeles saknad länk mellan konstnärerna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
