Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2:a Häft. - Den svenska expeditionen till nordöstra Grönland 1899. Af A. G. Nathorst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mastspiror, voro mycket vanliga. Vi kommo utan nämnvärda hinder
framåt och ankrade på aftonen vid Kap Stewart, utanför de af
SCORESBY beskrifva ruinerna efter eskimåhyddor.
På detta ställe har löjtnant RYDER 1891 och 1892 upplagt
en större depot i ett för ändamålet uppbyggdt hus. Hit kunde
ANDRÉE, som naturligtvis måste förutsättas äga kännedom om
depoten, väntas hafva sökt sin tillflykt, för den händelse han kommit
till Grönlands ostkust och tågat långs denna mot söder. Det var
därför med stor spänning, som jag genast rodde i land för att se,
om depoten befanns rörd. Redan en flyktig blick visade, att så
ej var förhållandet, men för säkerhets skull öppnade vi dörren
till huset, dock med samma resultat. På huset fanns måladt, att
det besökts af hvalångaren »Active» från Dundee 1896, och i den
där bredvid uppbyggda varden fanns, jämte RYDERS rapport om
danskarnes arbeten, ett meddelande från »Actives» dåvarande
befälhafvare, vår vän kapten ROBERTSON, som nu för »Balaena». Men
ingen underrättelse från ANDRÉE eller något tecken till att han
besökt stället. Dock, ännu återstod ju möjligheten, att han skulle
finnas vid Frans Josefs fjord.
Ej heller innehöll depoten något meddelande från danske
löjtnanten AMDRUP, hvilken 1898 från Angmagsalik skulle företaga
en båtexpedition långs kusten norrut och hvilken man antog
möjligen skulle kunna hafva hunnit hit, hvarför jag medförde åtskilliga
bref till hans expedition.
Såsom vi nu veta, hade löjtnant AMDRUP 1899 icke kommit
så långt som till Scoresbys sund, utan slutat sina intressanta
båt- och slädexpeditioner vid 67° 22’ n. br.
Vi stannade här ett dygn för arbeten af olika slag. Det
lönade sig naturligtvis ej att, då RYDERS depot var orörd, söka
ANDRÉE längre inåt Scoresbys sund, och för att uträtta det mesta
möjliga, under afvaktan på att Frans Josefs fjord skulle blifva isfri,
lät jag styra norrut till det inre af Hurry Inlet, som hittills icke
besökts af någon vetenskaplig expedition.
Vi förankrade innerst i fjorden, innanför de efter SCORESBY den
äldres fartyg »Fame» uppkallade öarna. En björn sköts på hvardera
af de två större öarna; dessa djur passade illa ihop med det isfria
vattnet, värmen, myggen, fjärilarne och de färgrika blommorna. Vi
stannade här till den 7 augusti, hvarunder en karta öfver fjordens inre
upprättades af ingeniör DUSÉN samt goda fynd i geologiskt,
zoolologiskt, botaniskt och etnografiskt hänseende blefvo gjorda. Af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
