Ymer / Årgång 20 (1900) / 438 (1882) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4:e Häft. - Den svenska expeditionen till Beeren Eiland sommaren 1899. Af Joh. Gunnar Andersson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

foga flere nya, genom hvilka det blef klart, att nedisningen
varit lokal med sitt centrum på lågslättens södra del. 1899 gjorde
jag några ytterligare iakttagelser, hvilka komplettera de föregående.
På den vidstående kartskissen har jag sammanfört alla nu
föreliggande reffelobservationer, hvilka rätt väl visa den från låglandets
södra del radierande isrörelsen. Ett fyndställe, på utlöparen af Alfreds
fjäll öster om Ellasjön, med ost-västliga refflor är mycket gåtfullt, men

Fig. 6. Kartskiss visande reffelriktningen på Beeren Eiland.

torde möjligen kunna förklaras såsom beroende på en af
terränghinder förorsakad lokal aflänkning af isrörelsen. På ostkusten vid
Kap Nordenskiöld visa de refflade hällarna vackra stöt- och läsidor,
hvilka bestämdt angifva isrörelsens riktning såsom på detta ställe
väst-ostlig. Äfven observationerna öfver de istransporterade blocken
bekräfta refflornas vittnesbörd. Sålunda hafva block af ursasandsten
träffats på spiriferkalkområdet vid nordkusten, liksom på Mount
Miserys spiriferkalkplatå och på Heklahokhöjderna väster om
Ryss-och Sydhamnen, allt detta vittnesbörd om den radierande
isrörelsen. (Jämf. 2, Pl. X.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>