- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 21 (1901) /
181

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Sarjekfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg - 5. Istidsbildningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SAREKFJÄLLEN. l8l

sällan tydligt utbildade i fast berg. Det enda exempel härpå, jag
kan erinra mig hafva sett, är i det af synnerligen lösa fyllitiska
skiffrar bestående Matåive. Däremot äro de vanliga i lösa bildningar
af alla slag. I bergssidornas blockhaf äro de öfversta linjerna
vanligen svagt ingräfda, utan att något nytt material blifvit
dit-fördt; vore de fluvioglaciala bildningar, borde man vänta sig att
här och hvar finna flodgrus af olika dimensioner kvarlämnadt,
men därefter letar man förgäfves. Först uti de strandlinjer, som
äro ingräfda i ändmoräner, eller uti istida deltabildningar vid
mynningar till sidodalar, finnes finare grus, men där ingår det också
såsom beståndsdel i det material, uti hvilket stranden blifvit
utmejslad. Det sätt, hvarpå dalarnes ändmoräner blifvit terrasserade,
hvarvid de här. och hvar utbildade strandlinjerna följa
moränkul-larnes krokar och vinklar eller till och med gå helt rundt om dem,
förbjuder antagandet af annat än jämförelsevis stillastående
vattenytor såsom allmän orsak till deras uppkomst.

Likaledes torde omöjligen de talrika terrasser, som i regeln
finnas vid de små dalarnes mynningar i de större, kunna tolkas
såsom bildningar af isälfvar, som framrunnit utmed bergväggarne.
Hade sådana isälfvar funnits, så borde de hafva svängt utaf nedåt
den stora dalen, och terrasser sålunda endast i det närmare
hufvud-dalens lägre delar liggande hörnet hafva blifvit utbildade; men i
stället förekomma terrasserna vanligen väl utvecklade i båda de
hörn, som de två sammanstötande dalarne bilda med hvarandra
(fig. 11 på sid. 43). Man torde sålunda vara nödsakad antaga, att
dessa terrasser vid de små dalarnes mynningar äro antingen
teras-serade deltabildningar, som aflagrats af dessa små dalars glacierer
och bäckar vid deras utflöde i den isdämda sjön, eller ock
ackumulationsterrasser, som uppstått på ungefär samma sätt. De måste
sålunda i alla händelser hafva bildats i en sjö.

Förutom denna sedimentation nedanför de små dalarnes
mynningar har helt visst en afsevärd sådan ägt rum på de isdämda
sjöarnes bottnar. Dessa återfinnas nu såsom jämförelsevis plana
marker, genomskurna af de nuvarande backarne och älfvarna.

Öfversikt af istidsbildningarnes historia.

Skulle vi nu till sist vilja i ett sammanhang rekapitulera de i
det föregående omtalade istidsbildningarna och deras uppkomst
samt därvid taga dem i den ordning, som de synas hafva
tillkommit, för att om möjligt klargöra för oss denna högfjällstrakts kvar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:48:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1901/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free