Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Största utsträckningen ha dessa deltabildningar, där de slamrika,
från jökeltrakter kommande älfvama utmynna (t. ex.
Kvikkjokks-deltat). Öfversilning af slamförande fjällbäckar är för öfrigt en
viktig faktor vid åstadkommandet af den yppiga vegetation, som
är ett så utmärkande drag för bäckstränderna i fjällen.
Beträffande myrar och torfmossar i denna region må
framhållas, att dessa här ofta förekomma i jämförelsevis starkt
sluttande mark, i synnerhet där jordmånen är kalkhaltig. Både på
grund af läget, som ofta gör dräneringen lätt, och på grund af
tillgången på kalk och märgel äro dessa myrar tacksammare för
kultur än myrarna inom föregående region.
Odlingsmöjlighetema inom denna regions dalgångar äro
följaktligen, hvad på jordarterna ankommer, i allmänhet talrika och
goda. Det är höjden öfver hafvet och klimatet, som väsentligen
inskränka dem. Så är särskildt fallet inom de nordligare
fjälltrakterna, där också jordslagen på grund af kalkens sällsynthet äro
betydligt sämre. Jämtlands, Ångermanlands och delvis södra
Västerbottens fjälldalar äro i bägge hänseendena bättre lottade.
Frost-ländigheten är, trots fjällens omedelbara grannskap, ofta mindre än
man kunde vänta. Såväl åkrarnas läge på sluttningar och dalsidor
som närheten till de stora sjöarna, hvilka på hösten äro uppvärmda
så mycket, att de hålla den genom nattlig strålning afkylda luften
i cirkulation, göra höstnattfrosterna här mindre svåra än de äro
på föregående regions lågmarker. Det blir emellertid under alla
förhållanden endast en mycket ringa del af regionens hela areal,
som kan göras till föremål för odling; det allra mesta är för
jordbruket värdelöst. Det kan sättas i fråga, om icke vinsten af
ny-byggesanläggningar och därmed följande uppodling inom flera
af fjälldalarna är mindre än den skada och det intrång dessa
ny-byggen gjort på lappames näringsfång, renafveln, som äfven ur
rent ekonomisk synpunkt kunnat med större skäl göra anspråk på
okvald besittning af de sedan gammalt dem tillhörande fjälltrakterna.
Det centraljämtska silurområdet.
Öfver mellersta Jämtland utbreder sig Sveriges vidsträcktaste
silurfält med en areal af öfver 50 kvadratmil. Dess norra och
östra delar ansluta sig till moränlidemas och de stora
myrmarkernas region; trakten omkring och nordväst om Storsjön är däremot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
