Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAXIM O O R K I J
Av HENNING THVLIN
Maxim Cforkij.
Hur mycket underbart finns det icke i rysk psykologi, kur
mycket som på en västerlänning verkar skrämmande, men också
oerhört mycket, som fängslar och är tilldragande! Det ligger
också ett särdrag över den, i vårt land tyvärr alltför litet kända,
ryska litteraturen. För att ta ett exempel: se Fjodor Dostojevskijs
”Bröderna Karamasov”, ”Raskolnikov” eller ”Idioten”! Vem
har väl läst någon av dessa märkliga arbeten utan att ha
stannat i stilla förundran inför den ryska karaktären, som i sig
förenar ett barns godhet vid sidan om den mest bestialiska
grymhet! De många olika inslagen i rysk vävnad hör till det
intressantaste man överhuvud kan komma i behöring med. Se t. ex.
huvudfigurerna i ”Bröderna Karamasov”, alla representerande
någon art av den ryska karaktären: fromheten, brutaliteten, den
lättsinniga livsglädjen, den hårda stoltheten, den krypande
Ödmjukheten, den omåttliga impulsiviteten, förtrycket, lidandet och
— hoppet!
Någon har sagt, att även i den ryska karaktärens s. k. sämre
sidor ligger det något vackert och säreget tilldragande, och
man har därvid pekat på den ryska grymheten. I den ligger,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
