Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Egentliga Finland - Lokala Detaljer - 1. Åbo Slott - 2. Åbo Domkyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta var sista gängen Åbo slott belägrades och eröfrndea; tnaii kunde %
tillägga’, det var sista gängen det ägde någon’ betydenhet som fäste. Under ;
hela IGOQ talet säg det (utom de första area) framför sina murar ingen ;
fiende. Men „stora ofreden,, kom och 1713 den ’M Augusti inlågade Ryssar- 4
ne i Åbo. Biide staden och »lottet voro öfvergifua. Czar Peter, som person- %
ligen deltog i fälttaget, bodde i Wiltfothska linset vid broäudan, men större S
delen af hären slog läger på slottsfället och Llll-IIeickilä åkern. Nägra aven-
-ska galerer, som frän slottsfjärden sköto skarpt pii fienden, kommo Ryssarne ;
att tro, det hela svenska flottan var i atltägande , och de uppbrölo härifrån, S
efter att ha förstört livad de ej kunde medföra. Men efter a (Faren vid Pel- ;
käne d. 6 Oktober, ryckte Furst Galit/in äter in i Åbo, tog, efter vinlerfalt- J
tåget tiil Österbotten, der sitt varaktiga residens och erkändes af värn och fien- 5
de som en rättvis herre, så långt hana arm i krigets nöd förmådde. Om. vä- ;
ren 1714 uppkastades kring slottet en torfvall oeh tvenne skansar bj’gdes, för t
att skydda Bmynningen mot’ svenska galerer. Mera behöfdes icke heller, ;
bruten var Sveriges makt, modlöshet och förtvi lian rlldé; landet öde; för- %
vattningen godtyckligt skött af improviserade tjenstemäii. Slutiftn efterträd- J
des (ien rättvise Galitzin af Douglas, förhatlig i åminnelse, och man beredde j
sig på det värsta, dä freden i Nystad gjorde slut pä krigets olyckor.
|
År 1742 den 29 Xngusti, en söndag, när det ringdes tiil aftonsång, in- 5
ryckte öfversto Kamikoff med ett par kompanier ryska dragoner i Åbo. Jn- ;
gen aftonsång blef af den gången; stadens innevånare kallades till rSdlniste t
och måste svära kejsarinnan Elisabeth trohetsed. Kort derefter ankom geno- ;
rai K ti t h (ill staden, frågande magistraten och prestcrskapet, som gingo lill ;
mötes ända lill Pemar Wisia: „hvarmed de na ville fagna sina gäster, dem S
de bjudit tiH sig.,, Slottet befanns tomt, dock insattes der rysk vakt, icke j
för krigsbruk, nian emedan bäde magasin och arkli der inrättades. Allmänna 5
ärenderna sköttes nästan lika summariskt, som efter 1713; Campenhausen 3
’ ’ ’ *
bette deu man, som pä engång var generalguvernör, landshöfding, president, %
akademiekansier, biskap oeh öfverbiirgniästare. För öfrigt var Ryssarnes vi- |
stelse i Abo utmärkt af många losCbarheter, isynnerhet medan här underhand- ;
lades om freden är 1743. Den ena balen omvexlade ined den andra. Under ;
dessa baler var diet sem general Keilli förälskade sig i 4en skina, Eva Mer- g
ken. dotter till polilieborgin&etaien i Åbo; en förbindelse, hviiken blef bäde |
intimare oclt l.ingvaiigarc. än just vid Finlands enkla seder brukligt var.
Sjelfva fredsslutet firades med alla upptänkliga luslbarbeter. Det »fkumrades
d. 7 Augusli ,,1111 der klingande musik och ljungande slyckeskoli, „ Om
aftonen var hela staden illuminerad. „Baler och iiakleringar nu hos den ena, nu
hos den andra af svenska ocb ryska heirarne, varade i nägra dagar med all
magnificenec. Hos lians Excellens Riksrådet Grefve Ccdcrcreulz rann vin,
hvaraf icke mänga droppar fmgo falla till marken. Furst RumänzotF ocb
jem-väl Generalen Luberas läto Inardera cn hel oxe stekas och ställde den med
förgyllda horn pä en derlill gjord ställning, med i rappar upp, menigheten till
pris. Den som fick behålla hornen fick pr&iminm. Präktiga illamlaatloaer
anställdes. Men ett gjorde den största uppmärksamheten: när Generalen
Lube-ras trakterade, lät han hänga en stor ofantlig tafla pä liofrälisväggen, der han
bodde, midlöfver ingången, hvaruppä stodo målade tvenne mot livarandra
uträckte sammanfattande händer, med denna öfverskrift: Pas & M (ernnm
Fffidus; livilken talla var öfveralit i vaeker ordning med ljus besatt, hvilka
om qvällen itändes.’ Ljusen brumio hela natlen. Om morgonen såss taflan i
allt öfrigt oskadd, allenast ett ljus hade brännt bokstafven M i ordet
iEter-luim, sä att man läste: Pax & ternum F te dus, som gaf pä devisen en
helt annan mening och gjorde hos mängen cn hjerteknyek. „
Med’178B och 1B08 årskrig liade slottet intet att skaffa; dess
bestämmelse är numera den fredliga, att förvara brottet inom läs oeh bom samt
qvarstä som en prydnad för nejden och ett minne frånj fornliden. Till sitt
yttre är det mod omsorg underhållet och dess medeltidiska anblielt skulle
sällsamt sticka af mot del nu sä moderniserade Åbo, om det icke hade en
så värdig vis-a-vis I
2. Åbo Domkyrka.
Är Åbo slott det äldsta historiska minne Finland äger.-så är Åbo
domkyrka deremot del mest vördnadsbjudande, det. vid hvilket bäde öga oeh
tanke med andakt dröja. Här, inom dessa murar, var kristendomens vagga oeh
lifspimkt i Finland; här danades pä kristlig grund dess försto bildning; här
verkade dess slörste, dess oförgätligaste män, och många af dem sofva den
eviga sömnen under hvalfvcn af denna st enkolom. Mänga öden hafva gäl t
öfver Finland med sorg ocii glädje; de hafva bortsopat forntidens flesta spar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>