Finland framstäldt i teckningar / 182 (1845) Author: Zacharias Topelius Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Karelen - Lokala detaljer - 62. Monrepos - 63. Rajajoki - 64, 65. Wuoksen med Imatra och Kiviniemi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mörkare grönska. Dot Br Mourcpos’ ura, att icke vara ett andantag, ulan
en trogen lada af sitt lands natur; det är iinläggomcH ära, att Fiuland, som
äger så inånga nejder af ursprungligt lika skönbet, ieke äger nägon, der
konstens värdande hand sä varsamt ocli likväl så skickligt furstätt all höja
oeh i dess rätfa dager ställa naturens beliag. Baron Nieolay liar visat hvad
iiuin kan göra af eu finsk natur; den förbindelse, In ari landsmän, derföre slå
lill honom, ökas äu mer genom deu liberalifef, inoil hvilken hau öppnar
Mon-repos’ portar för alla, mot en lindrig afgift, hvars iiela belopp tillfaller
Wiborgs fattiga.

63. Rajajoki.

Mellan gräusesoeknanta Lembala ocli Walkiasaari af Ingermanland samt
Kivinebb och Nykyrka i sydligaste Fiuland flyfer eu ä uti finska viken
midt-ensot ön Re i os aan, hvurpä Krouxladl ärbyggdt. Den liar sin märkvärdighet blott
deraf, att deu frän 1323 lill UU7 vor södra gränsen emellan de delar af
Karelen, som Sverige oeli Ryssland lillegtiade sig i Nöteborgs fred, samt ännu
betecknar kejsaredömels och ryska lagens gräns emot »torfurstendömet och
1731 ärs lag. Denna ä kallas af Kvssarne Sestra,, livar af det svenska
Sy-alerbäck Br en cfterbildning, men Finnarne hafva gifvit den, det
karakteristiska namnet Ra jajo k i, griinsä. Ömsesidiga plundringar, tvister och
klagomal förekomma bär sländigt, men isynnerhet var eu landsträcka af södra
Kivinebb elt trätofrö oeh kallades derföre lä ngt in i nyare tiden riil aiu a a.
Ulsiglen är (agen ifrän det ställe, der allmänna landsvägen leder öfver den
forsande ån utför Finlands sista och uppför Ingermanlanda första backe på
andra sidan bron. Nära intill är ’Walkiasaari prestgård samt tullhuset; till
Petersburg är bärifräu 4 mil. Vid mynningen af Rajajoki autadc Zar Pel er 1
ett gevärsfaktori, nnder hvilket han tade skogarna i hela Kivinebb oeh 9 byar
af Nykyrka, För ungefär 20 är tillbaka’ inlöstes af kronan under Syaterbäek
för 300,000 Rub, B-.ro Ass. Kyyrölä i Molila, bcsiäcnde af tre byar, bebodda
af grekisk ryska bönder. Skogarna Iiafva särskild militärisk bevakning, för
att hindra åverkan; vargarna hatat börjat trifvas i den fridlysta skogen ocli
pä dc sednaste åren uppätit en mängd barn i Kivinebb. Systevbäcks
gevärsfaktori liknar eu siad ocb liar mest rysk befolkning; dess lutherska invånare
befjenas af pastor i Walkiasaari emot clt visst arfvode.

64, 65. Wuoksen med Imatra och Kiviniemi.

Ungefär 3 mil öster om Saima kanals mynning oeh 8 v ers t från
Kuokn-taks kyrka utfaller Saimcn (Saima, äfven. Enovesi, morbrors sjöJ genum
Vnoksen. Strömmens början vid Uarakka by utmärker sig endast, genom en
vacker utsigt öfver Kytönen, Valavalkama ni. 11. bolmar af Saima, mellan
hvilka vattnet bereder sig alt nedkomma. Med gud kikare ser man öfver deu
208 fot breda och 7 famnar djupa floden oeh öfver Niskanicmi ett godt stycke
af Saimcn. Ifrän Kalliosnari är dess fart bestämd, laven slär elt par famnar
högt, men anden simmar ännu i allsköns ro i eu hugt af stranden, hvaröfver
, läcka björkar luta sina kronor. Emellan Niskasaari ocli Niskakivi framrycker
den väldiga vattenmassan majestätisk, under åskådarens fotter, uli läuga
parallella band, som strax derpä under flodens svängning tuilaga läuga
vågformer, hvitfias bugtande ryggar under tilltagande fort blifva korlare och börja
lunuiKuariskt sqvalpa om hvarandra. Lemnar man Kärmeenmäki, för alt följa
deu vackra stranden ntföre lill Muurahaisiimki, ser man emellan de läta
löf-träden, huru strömfåran blifvit tvä (ill tre gänger bredare, de mot strömmen
älerkasiade strandvägarna (kosteet) sfiirre, brusat starkare, tyngre oeh
strömmens yta fläckvis skiitnmig. Kort härefter smalnar floden ii ter, oeh vattnet
störtar utför en klippbädd, dess gröna färg lyekcs gulna och förvandlas med
detsamma, öfver hela flodbredden till snöhvilt skum , som likt röken uppstiger
oeh glimmar emot solstrålarna, under of t dan som liknar cn ständig fiska.
Detta är Taiiiion koski;, hvilken mau äfven kallat L i 11 a linalra. Efter
olika vattenstånd, som varierar ända till 4 fot, presenterar sig forsen olika.
Slörsta bredden är 520 fot, medelbredden 375. Brusande och vidgad flyter
floden förbi Neitsyniemi (Zilliacns), lids den, något lugnad, efter en verst
hinner Siifola by, der den första färja iinnes, Nedanför byn finnas bott tvenne
obetydliga strö inställen (korv a t), Ritikka och Pusaan korva, gemensamt
benämnda Lä un ako s ki, jmeu strax derefter bör man det ntäkfiga dänet af
I in af ra.

Vandrarn nalkas pä en omväg öfver äng och läfskog till Imalras östra
strand. Suarl står han vid branten, som bildas af eif lodrät , 24 ä 27 fot,
hög vägg af granit. Eli skrauk hindrar åskådaren att nedstörla frän den
sländigt alippriga branten i djupet. Frän rot undan, byggd pä den ulskjnlamlc

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>