Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Österbotten - Lokala detaljer - 112, 113. Uleåborg. Torneå - 114. Ämmäkoski
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
residerade hör och i Korshoitm. Ar 1070 förstördes byggnaderna af eldsvåda,
men uppfördes ånyo. Slottet utstod aldrig nägon belägring, vanvärdade*, me»
stod qvar fen som häkte, än som tyghus till deu 1 Augitsii 1793 orai aftonen, då
eu förfärlig Sska sande siua blixtar öfver (JleSborg. Hiinniclen stud i eld oeli
lägor; da hvies en knall soin om jorden tenni. Alla fönster i sladen gprnngo,
kyrkdörrarna uppslogos, kronorna nedföllo, klockorna klämtade af sig sjelfva,
ett regn af stenar nedstörtade öfver staden ocli slog in genom tak oeh golf,
flera alnar djupt i marken, lin sten slog med lätt. vid en vagga, ulan att
väcka det sofvande barnet. Snart hvimlade sladen af halfklädda, änge.sifulla
menniskor, soin väntade yttersta domen och skyndade lill kyrkan atl der
förbida verlden» undergång. Om en stund saktades ovädret, och man erfor att
åskan slagit ned i en ined kulor ocli 500 läspund krut uppfylld källare af det
gamla slottet, som sprungit i luflen. Underbart nog förspilldes intet lif. En
vaktmästare ined sin hustru botide på holmen, men voro den q vallen borta ;
taket af deras koja hade Instörtat, men pft äsen hängde oskadd en liten bur
med dess grönsiska. Sedan dess iir holmen obebodd; af siotlel qvarslår blott
vallen och cu haJliorgrusad mor.
Uleä köping oeh Uleä stad ha lidit hårda öden af krig och eld åren 1498,
1517, 1580, 1592, 1653, 165-1, 1705, 1714, 1743 och 1773. Hårdast kom
olyckan nalten mot den 23 Maj 1822. Elden kom lös i färgaren Papes gfird —
som det säges, af mordbrand, aulagd af en qvinna i en vediraf om 40
famnar. Från det att vädret dittills var Ingnt, uppstod hastigt eu stark blåst,
som kastade öfver staden ett regn af eld och anlände fyra ställen pä engåiig.
Förgäfves var all släckning, de gamla trädhusen brunno som talar, sprutor och
brandscgel förgingos, allt var ett eldhaf . . . inom ett dygn läg bela staden i
aska, med undantag af några kojor vid Limingo tull. Ilar brann rådhuset,
bär grusades den gamla kyrkan raed dess nya orgel och största
märkvärdighet, Messeuti graf. Ganska Ii let bergades, mycket brann opp i Juurus Oja,
gom af elden totalt förtorkades. En gränslös förvirring rådde; mänga effekter
bergades sä, att kaffe och socker kastades i brunnarna, porccllincr ut genom
fönstren i andra vällingen. Mången sprang med lifsfara in i ett brinnande hns,
för alt rädda eu trädsked eller elt trådnystan. Flera fruntimmer visade en
otrolig rädigbet; mänga buro med lätthet bördor, dem dc annars ej förmält
rara ur stället ; en ang fru nedhögg med egen band ett plank, eu annan
räddade sin döende mor. Många bergadc saker antändes pä eu äker ocb Innnbo;
deribland var krut, det exploderade oeh spridrfe färderf omkring sig. Fem
menniskor blefvo pä stället innebrände, vida liera dogo efteråt af brännskador;
nägra blefvo för alltid vansinniga. 4000 personer voro husville; hos
landshöf-ding v. liorn emottogos gästfritt sä mänga der rymdes. De rikaste ledo brist
på det nödvändiga; tiggerskaii delade sitt brud med deu förmögna, betalande
sä sin skuld. Efterhand kommo hjelpsininingar frän hela Finland. Dervid
iitaiäikte sig Åboboerne. Med forsla post kommo derifrän 400 rubel oeli eu säck
med skor; äfven de rike gingo barfota, sedan dc bräm t sina skor på de bela
gatorna. Snart kommo frän samma ort tvä full as lade farlyg med lifsniedel. Och
när äter deu första gudsljeusleu firades pingstdagen pä sandplanen vid
kyrkogården Stäbleborg, randades för den ödelagda staden en bittre tid.
Torneä, aftecknadt från färjslället i sydost vid elfstranden, liknar både
pä planchen och i verkligheten en läckt belägen landIlig by med nägra
anspråkslösa herrgårdar bland hyddorna. Män ser lulherska kyrkan och tornet
af den grekiska. Midsommartid hvimlnr staden af mande, hvilkas mil ’är
Avas ak sa. Svenska ångfarlen pä Haaparanda liftar,- oaktad t svärighelerna vid
gränsen, älven Torneä. Såsom på sin tid Sveriges, och ännu Finlands
nordligaste stad, har Torneä vunnit cn viss ryktbarhet. Sednast har Fredrika
Rremcr gifvit en skildring deraf.
114. Ämmäkoski. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>