Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efterlämnade noveller - Villes hädanfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
Björnström drack starkt kaffe hela natten och
narrade mig att göra detsamma, och som våra kojer
voro belägna strax under taket, dit den varma luften
från spiseln strömmade upp, låg jag hela tiden i ett
starkt svettbad, understött genom det heta kaffet
vi då och då drucko. Slutligen somnade vi och jag
vaknade vid att Björnström på nytt stod ute långt i
sjön på timret och letade med flothaken efter en
fura med tjärved i. När han funnit ved kokade han
kaffe och talade om att vinden vänt sig. Nu skulle
vi ro över till Solhaga och »rulla i» tre tusen timmer,
som ännu låg på land, och jag bävade för skinnet
i mina händer. Men det gick bättre än jag trodde.
LJ
Jag hade så när sagt att jag blev presenterad
för herrarna Ville Asp, Smålands-Nisse och Bjurlin,
men det blev jag inte, jag bara hälsade på dem och
sedan fick jag leta ut vad de hette bäst jag gitte,
De bara sneglade på mig och sade:
— Du tänker bli mä å tjoka utöver åt Blyvika
kan jag förstå.
Senare listade jag ut att Björnström sladdrat om
att jag var ovan vid kroppsarbete. Laget räknade
då ut att jag var någon sorts
skogstjänstemansaspirant, sådana brukade vara med på flottningen och
delta i arbetet ibland. Men detta kallades att
praktisera. Och sålunda kom det sig att jag genast fick
öknamnet Praktiken, men behandlades väl och
kamratligt. i
Det är det ljuvligaste i världen att bo, äta och
sova på en flotte. Man gungas i sömn av sjöarna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
