Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. En färd från Stockholm till Helsingborg för 70 år sedan. Agitation i Köpenhamn för prins Kristian Fredrik i Norge. Tvänne utländska resor; ett egendomligt uppdrag af Karl Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hameln fick med mer än vanlig fart rulla utföre några temligen branta backar. Jag hade icke sett sådana sedan jag lemnade Sverige, och jag helsade dem med särdeles nöje såsom gamla bekanta. Under vägen mötte jag en mängd från Pyrmont återvändande brunnsgäster, af hvilkas – åtminstone de flestas – förnöjda utseende, jag sökte draga den slutsats, att de voro nöjda och belåtna med sin brunnsdrickning. Detta besannades fullkomligt, då jag vid en poststation – Springar – gaf mig i tal med flera resande; alla prisade Pyrmonts vatten, alla ansågo sina djerfvaste förhoppningar på dess helsobririgande förmåga uppfylda.
Lifvad af dessa underrättelser, full af hopp och förtröstan och med sinnet upprymdt af en omgifvande egendomligt vacker natur, nalkades jag målet för min resa, der mitt framtida öde, gladt eller sorgligt, skulle bestämmas. Genast vid ankomsten var jag lycklig att – efter på vägen erhållen adress – få ett godt qvarter, det bästa i den lilla staden; mottogs af en fryntlig värdinna, som i sitt hus erbjöd mig ett muntert umgängeslif och gaf mig välvilliga föreskrifter om hvad en främling hade att iakttaga; och hennes vackra, pratsamma dotter, nyligen skild från sin man, efter ett års giftermål, syntes komma att ge mig god öfning i tyska språket. Från Hamburg hade jag rekommendationsbref till ett par familjer, och min värdinna erbjöd sig äfven att skaffa mig bekantskaper, så att första intrycket på stället tycktes åtminstone gynsamt, bådande nöje och trefnad.
De första dagarne voro dock allt annat än behagliga. Mitt onda förvärrades stundeligen, och en derom rådfrågad läkarer rådde mig att åter resa hem, medan ännu var tid. Detta var likväl nära nog omöjligt, jag måste hålla ut på stället och detta blef också min räddning. Det onda gaf hastigt med sig, vattnet bekom mig synnerligen väl, och äfven läkaren förutsade mig sehr heilbringende Nachwirkungen. Med lättadt sinne började jag åter finna sällskaplifvet just icke angenämt men drägligt. Jag lät presentera mig på det furstliga hofvet, letade upp de familjer, till hvilka jag var rekommenderad, gjorde bekantskaper till höger och venster och utflykter till omgifvande orter, hvaribland den lilla staden Lüders, utmärkt för sina klosterbygnader, nu inrättade till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>