Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Landtlif och statistiska arbeten. Topografiska resor i Norrland och Norge. Ett samtal med Karl Johan om Crusenstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lifstidspension af 200 rdr b:ko. Detta
kungl. ynnestbevis var för mitt hjerta ganska dyrbart,
och blef det ännu mer genom det förbindliga och
deltagande sätt hvarmed konungen dagen derpå emottog
min varma tacksägelse.
Det var mot slutet af juni månad. Korvetten Karlskrona
under befäl af kaptenen vid flottan Erik af Klint
(min systers äldste son) hemväntades efter en längre
sjöexpedition, från de vestindiska farvattnen. På
Hammora var idel glädje; mor och syskon räknade
dagarna under förhoppningsfull längtan att få omfamna
den älskade sonen och brodern; hans unga hustru
hade redan afrest till Karlskrona för att genast vid
ankomsten få välkomna den efterlängtade. Förgäfves!
"Vid kap Matanzas i korallgemaket
han sofver under böljetaket,
omfamnad af den stumma dödens köld".
Den sorgliga underrättelsen hade nämligen inlupit
att korvetten Karlskrona, efter afseglingen från
Kuba, helt och hållet förolyckats genom en af
dessa förfärliga orkaner som ej sällan rasa i dessa
farvatten, samt att af hela besättningen blott 19 man
hvaribland ett par officerare blifvit räddade. Chefen
hade jemte de öfriga, funnit sin graf i djupet.
Snart kom det förkrossande budskapet äfven
till Stockholm, och det blef min sorgliga pligt
att framföra det till den olyckliga modern och
syskonen. Min stackars syster! Hon var så lycklig
i föreställningen att snart få återse sin älskade
son efter hans långa frånvaro. Grannar och bekanta
voro hos henne samlade och vid middagsbordet (det
var midsommardagen) undfägnade hon sina gäster med
berättelse om den käre sonens vistande i Havanna;
om hans festliga tillställning ombord på korvetten,
hvarom hon nyligen haft bref; om hans hustrus afresa
till Karlskrona, om hans förmodade hemkomst i dessa
dagar och om sin glädje att snart få återse honom,
m. m. Ack! hon var så lifvad, så glad, så lycklig. Jag
kunde ej mörda hennes glädje på denna dag, nej ännu
kunde jag unna henne några timmars ljuf förvillelse –
men följande dagen måste jag dock efter åtskilliga
förberedelser uttala det rysliga dödsbudet.
Den hädangångne var efter hans fars död familjens
enda stöd och vårdare af dess angelägenheter; hans
förlust var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
