Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Regementsofficerstiden (1842-1851)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmänheten oundviklig. Till både konungens och folkets
lycka anförtroddes detta medlarekall åt en person,
så högsinnad, så ren, ädel, oegennyttig och sant
ridderlig som Brahe. Han egde en märkvärdig förmåga
att fullständigt återgifva konungens ofta långa
yttranden till uppvaktande deputationer; men han hade
derjemte den fina takt, att, då någon gång löften
gåfvos, som syntes honom allt för bestämda, begagna
sådana ordalag, hvarigenom desamma blefvo mindre
bindande och för konungen mindre blottställande,
än denne i sitt hjertas godhet dem uttalat. Att
emellertid detta favoritvälde skulle under dess
maktperiod af många högt ogillas var naturligt. Men
aldrig kunde man emot detsamma framvisa
en handling af egennytta eller af oren bevekelsegrund.
Derför framstod alltid Brahes personlighet fläckfri,
ehuru afundad, och derför förstummades äfven tadlet
vid hans för tidiga graf.
En plägsed hofven emellan bjuder sedan gammalt,
att en konungs död skall genom särskilda ambassader
tillkännagifvas de förnämsta bland öfriga regerande
furstar. Så skedde äfven nu. Generallöjtnanten
friherre Hierta utsågs att vid det kejserliga hofvet
i Wien anmäla konung Karl Johans frånfälle, och jag
anbefaldes att, såsom f. d. adjutant hos den aflidne,
vara Hierta följaktig. Utresan var till följd af
årstiden och den föregående snödigra vintern, i många
afseenden besvärlig. För den, som är van vid nuvarande
snabba och beqväma fortskaffningssätt, är det svårt
att förstå, huru vi kunde behöfva nitton dagar,
20 mars–7 april, för att komma från Stockholm till
Wien, och detta utan att på något ställe uppehålla oss
längre än nödigt var för förberedelserna till resans
vidare fortsättning. Men många svårigheter mötte:
genom Sverige sex dygns resa, hufvudsakligen i släde,
och med ett så förfärligt yrväder mellan Åby och
Helsingborg, att vi befarade att få tillbringa natten
i snödrifvorna; oangenäma färder öfver Öresund och
Bälterna, dels i isbåt, dels med små ångare; i Sleswig
och Holstein ett så bottenlöst väglag, att ett starkt
anspann af extrapost-hästar ej förmådde fortare än
i gående fortskaffa vagnen å de feta lervägarne; ännu
större svårigheter att komma från Dresden till Teplitz
öfver Erzgebirge, oaktadt vi hade sex hästar och lika
många karlar för att hålla vagnen uppe; samt slutligen
i Böhmen sådana snömassor, att vi öfverallt färdades
mellan 8 till 12 fot höga vallar. Dertill kom, att vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
