Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Regementsofficerstiden (1842-1851)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Woyna, Hierta och jag. Svenske chargé d’affaires Järta
kunde ej komma i fråga att i en dylik tillställning
deltaga, och han försäkrade derjemte, att grefve
C. G. Löwenhjelm under sin långa ministertid i Wien
aldrig varit på en sådan mindre middag till kejsaren
inbjuden. Efter maten samtalade alla de kejserliga
personerna på det mest förekommande sätt med de
båda främlingarne. Visserligen var hans kejserliga
majestät "meget lidet begaved";
men då han hörde, att Jag förut varit i Wien, fortgick
samtalet ganska obehindradt. Jag sökte naturligtvis
att vara så obesvärad och älskvärd som möjligt, och
måtte deruti någorlunda hafva lyckats, emedan min vän
Woyna under hemfärden yttrade, att han beundrat mitt
sätt att underhålla den för sin stolthet och stelhet
kända kejsarinnan, hvilken han aldrig sett så länge
och så lifligt språka med någon som denna eftermiddag
med mig.
Middagen väckte ett oerhördt uppseende inom
diplomatiska korpsen och utgjorde föremål för
depescher till samtliga hofven. Sålunda kom äfven
mitt obetydliga namn att denna gång i en dylik
statshandling blifva synligt.
Den dubbelstjerna, omkring hvilken vid denna tid
allt rörde sig inom den österrikiska hufvudstaden,
var fursten och furstinnan Metternich. Det var derför
naturligt, att general Hierta under den korta tiden
af sin dervaro skulle ofta besöka deras hus. Jag
medföljde alltid med glädje vid dessa tillfällen,
emedan man der sammanträffade med ryktbarheterna
både inom den högre embetsmannakretsen och inom
diplomatiska korpsen. Furstinnans mottagningar egde
rum nästan alla aftnar, men företrädesvis söndagar
och onsdagar. I den starkt upplysta salongen, dit
ej någon betjent fick inträda, och der furstinnan
sjelf bjöd té, inkom man genom flera yttre rum, som
befunno sig i fullkomligt halfdunkel. Enahanda var
förhållandet med den innanför térummet varande salong,
der fursten längre fram på aftonen afhandlade
dagens frågor med en och annan af de närvarande
diplomaterna.
Huru mycket än en spejande blick kunde söka att genom
den halföppna dörren dit intränga, var det omöjligt
att upptäcka de samtalandes minspel eller att, till
följd af de tjocka turkiska mattorna, sluta sig till
stegens större eller mindre liflighet. Klockan 10
på aftonen samlades man. Sedan furstinnan en stund
samtalat med herrarne, inträdde fursten, helsade
förbindligt, satte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
