Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rike Ramel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bokskog, vars tjocka brunglänsande matta av fjolårslöv
var rikligt insprängd med snöfläckar. Bland träden
hade han en kamrat, som växt upp med honom, en junker
i silvergrå barksyrtut och väldig allongeperuk. Till
honom skulle Malte Ramel.
Redan som treårspåg, när han gått med mor ut i skogen,
hade han förälskat sig i den unga boktelningen,
vilken sedan blev hans pojkdagars och ynglingaårs
förtrogne. Intet träd var honom kärare än detta,
dess krona hade susat vår in i hans sinne och på
hösten hade den haft ett stormbrus, som eggade Maltes
dådkraft. Storvulna bragder åstadkommo dock varken
Malte eller boken. Det blev trygg vinterro inom
hemmets rå och rör.
»Malteboken» kallade Ramel sin vän och tänkte sig
den alltid som släktens vårdträd.
Nu hade dess bark blivit så kraftig, att han kunde
skära in i den alla stora bemärkelsedagar. Han hade
tänkt sig att börja med den dag, då den allra som
täckaste lilla grevinnan Trude kom som husfru till
Maltesholm.
Måtte hon inte ändra håg! Hur var det ordspråksboken
sade om kvinnorna: Långt hår och kort sinne!»
Het i huvudet och blank i ögonen hoppade han av
Jupiter och vandrade genom det rasslande hägnet av
småskog in bland högstammiga bokar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
