Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Den fria konkurrensen i teori och praxis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FRÍA KONKURRENSEN I TEORI OCH PRAXIS.
9
vid det, då ingen kunde utvidga sin drift längre än tillgången
på naturkraft medgaf och afsättningsområdet var stort nog
för alla sålänge var det endast en fördel att vara
befriad från de inskränkande bestämmelser, som lärlingslagar
och handtvärksreglementen uppställde. Men då med
ångans och stenkolens tillhjälp förrådet af naturkraft blef
nästan obegränsat, då allt större delar af befolkningen
vände sig till industrien och stora trakter af Europa och
Amerika nästan började antaga utseendet af
sammanhängande industristäder, och då samtidigt alla afstånd
började försvinna; då blef det icke längre så trefligt att vara
fabrikant, då gjorde sig storindustriens förut omnämda
tendens att förkväfva den lilla industrien, för att sedan i sin
ordning kanhända uppslukas af än mera jättelika företag, allt
mera oemotståndligt gällande. Endast med gemensamma
krafter kunde denna hotande fara besvärjas, och såsom
följd häraf ha vi fått bevittna dessa sammanslutningar
mellan fabrikanterna själfva, som äro så karaktäristiska
för den nyaste tiden, och som, hvad de än kallas: pools,
trusts, karteller, syndikat, blott beteckna mer eller mindre
genomförda försök att göra slut på den ohäjdade
konkurrensen mellan producenterna inbördes för att i stället
antingen företaga en fredlig delning af afsättningsområdet
eller ock rent af låta de enskilda fabriksdrifterna inom
samma produktionsgren uppgå i ett enda, hela
produktionen behärskande förbund. Denna rörelse är
visserligen icke lika långt framskriden i alla länder;
jämförelsevis föga utvecklad är den af flera olika skäl i England,
likaså i Frankrike, som i öfrigt genom sin relativa brist på
stenkol saknar en viktig förutsättning för storindustri;
däremot säges den tyska industrien vara så godt som
» genomkartellerad», likaså den österrikiska; och i Förenta
Staterna påstås ej mindre än nio tiondedelar af hela det
industriella kapitalet befinna sig i händerna på truster och
syndikat. Äfven vårt land står icke längre främmande för
denna rörelse; det mäst bekanta exemplet,
sammanslutningen mellan sockerproducenterna, den s. k. sockerringen,
är dock hufvudsakligen ägnat att belysa dessa koalitioners
afvigsida, liksom den också hvilar på en helt och hållet
artificiell grund: det onaturligt uppskrufvade betsockerskyddet.
Det vore emellertid oriktigt att bedöma allt hvad
truster heter efter sistnämda exempel och, såsom så ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
