Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Den fria konkurrensen i teori och praxis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
ALLIANSER MELLAN ARBETARE OCH ARBETSGIFVARË.
.
sker, i dem endast se ett försök från producenternas sida
att rikta sig på den konsumerande allmänhetens bekostnad.
Att en dylik sträfvan ofta, ja oftast, varit den drifvande
kraften i dessa sammanslutningar, är nog alltför sannolikt;
men därutaf följer icke, att kartellväsendets hela betydelse
ligger i denna sträfvan, hvilken ju föröfrigt, efterhand som
den blefve allmän, skulle tillintetgöra sig själf. Det
förhåller sig fastmera så, att i själfva sammanslutningen ligger
en ekonomisk kraft, äfven i högre, nationalekonomisk
mening, en grund till minskade omkostnader och ökad
produktivitet, hvarigenom vinster kunna beredas producenterna
utan någons uppskörtande, ja till och med så, att andra
samhällsklasser få andel af vinsten. Redan detta, att ett
samförstånd, en fredlig delning af afsättningsområdet träder
i stället för den vilda jakten efter kunder, åstadkommer,
att produktionen lättas från en mängd döda omkostnader,
från hvad man kunde kalla den fria konkurrensens
krigskostnader: annonser, reklamer, profrytteri, och hela detta,
mer eller mindre humbugsmässiga utbasunande af den
egna varan, hvilket ju i och för sig icke lägger det minsta
till produktionens vare sig kvantitet eller kvalitet, men
som under nuvarande förhållanden för hvarje producent
är en ledsam nödvändighet, om han icke vill bli helt och
hållet bortglömd eller undanträngd af andra, mera
företagsamma konkurrenter. Går man så ytterligare ett steg,
leder samförståndet mellan producenterna till en värklig,
mer eller mindre genomförd sammansmältning af de
produktiva företagen till ett helt, så kommer man också i
åtnjutande af de fördelar, som äro egendomliga för
stordriften och däribland icke minst den, att den högsta
ledningen kan komma i händerna på ett finansiellt geni,
hvilka alltid äro sällsynta, i stället för på en rad af
medelmåttor. En af de mäst omtalade af dylika ekonomiska
sammansmältningar har varit den bekanta »Standard Oil
Trust» i Förenta Staterna, hvilken efterhand slagit under
sig all oljeraffinering i Amerika och f. n. förser
omkring halfva världen med dess behof af fotogen. Detta
bolag har beredt sina medlemmar ofantliga rikedomar utan
att dock veterligen ha höjt priset på den färdiga varan;
vinsten ligger i de besparingar som kunna ske, då affären
drifves i den kolossalaste måttstock: bergoljan fraktas icke
på järnvägsvagnar, den rinner fram genom särskilt kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
