Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Julius Cesars kalenderreform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RR
RR sve
4 n Ar
RSA tansa ssd
PR FT RT UR at
8 ALMANACEAN OCH TIDERÄKNINGEN.
så att slutligen "okunnigheten, vidskepelsen och bedrägeriet
till den grad hade förvärrat ställningen, att man firade på
våren de höstfäster, som benämdes autumnalia, och skörde-
fästen midt i vintern’é.
Julianska kalendern. På den ståndpunkten hade man
kommit då Julius Cesar år 46 f. Kr. genomförde sin be-
kanta förbättring i kalenderväsendet. Med tillhjälp af den
alexandrinska astronomen Sosigines, som af Cesar kallades
till Rom, faststälde han kalenderårets längd till 3651
dygn, och då det i praktiken är olämpligt att begagna
sig af ett år innehållande en bråkdel af dagar, anordnades
kalendern efter bruket i Egypten, så att på 3 år på 365
dagar följde ett skottår på 366. Denna tideräkning inför-
des i det romerska riket år 708 efter Roms grundlägg-
ning (= år 45 f. Kr.), hvilket år enligt Cesars anordning
började med den första fullmånen efter den kortaste dagen.
Till det föregående året — år 46 f. Kr. — som blifvit
kallat annus confusionis ") måste man därför lägga 85 dagar.
Detta år kom sålunda att innehålla 445 dagar. Merce-
donius, den gamla skottmånaden, försvann; skottdagen in-
sköts på samma plats, som Mercedonius förut hade haft;
och sålunda kom det sig att den 24 februari i vår tide-
räkning anses som skottdag.
Afven månadernas namn ändrades. Sedan Numa
Pompilius” dagar hade romarna haft 12 månader i följande
ordning: mars, april, maj, juni, qvintilis, sextilis, sep-
tember, oktober, november, december, januari, februari.
De började således året med mars. Detta är af vikt att
veta för att förstå uppkomsten af namnen på åtskilliga
af våra månader: september = den sjunde månaden, okto-
ber = den åttonde, november = den nionde, december
= den tionde. Till minne af Julius Cesar kallades måna-
den qvintilis (= den fämte) för julius (= juli) och senare
fick sextilis (= den sjätte) efter käjsar Augustus namnet
augusti, och därmed erhöllo månaderna de namn de ännu
i dag hos oss bibehålla
Oaktat den stora enkelheten i den julianska tideräknin-
gen, som ju endast erfordrar inskjutandet af en skottdag
hvart fjärde år, lyckades det snart de romerska prästerna,
som hade kalenderns öfvervakande om hand, att förfuska
”) = förvirringens år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
