Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Julius Cesars kalenderreform - 3. Den gregorianska kalenderreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN GREGORIANSKA KALENDERREFORMEN.
saken. De insköto nämligen skottdagen hvart tredje år i
stället för hvart fjärde. "Dessa högtidliga personnager,’’
säger den franske astronomen Arago därför med rätta om
dem, "som icke drogo i betänkande att förutsäga framtiden
efter fåglarnas flykt eller genom granskning af offerdjurets
inälfvor, begrepo således icke att man måste multiplicera
1 med 4 för att få dt." Den prästerliga aritmetiken på-
gick i hela 36 år. År 8 f. Kr. rättades felet af Augustus,
som därvid borträknade så många skottdagar som inskjutits
för mycket. Efter denna tidpunkt hafva inga rubbningar
i den julianska kalendern ägt rum.
3, Den gregorianska kalenderreformen.
Fel i den julianska kalendern. Vid den julianska
kalenderns genomförande förutsatte man att året skulle
hafva en längd af precis: 3651 dygn, således 365 dagar
6 timmar. Nu sågo vi emellertid att årstidsåret i själfva
värket var 365 dagar 5 timmar 48 minuter 46 sekunder.
Det julianska året var således 11 minuter 14 sekunder
för långt; på 128 år har härigenom uppstått ett fel på ett
helt dygn. Vid Cesars tid faststäldes att vårdagsjämnin-
gen skulle infalla på den 24 mars. Men på grund af
hvad vi ofvan anfört är det klart, att tiden för vårdags-
jämningens inträffande i den julianska kalendern för hvarje
år måste framryckas med 111 minuter, så att 128 år
efter Cesars tid vårdagsjämningen inträffar redan den 23
mars, efter 256 år den 22 mars ete. Vid kyrkomötet i
Nicea 325 e. Kr. hade således felet växt till i det när-
maste tre dagar; vårdagsjämningen inträffade redan den
21 mars. Detta hade ej undgått de i Nicea församlade
fädernas uppmärksamhet. Men de insågo ej orsaken till
detta förhållande, utan trodde skilnaden vara uppkommen
genom en tillfälligt inträffad oordning i kalenderväsendet. De
inskränkte sig därför till att på kyrkomötet högtidligen
fastslå att vårdagsjämningen hädanefter skulle räknas in-
träffa den 21 mars. Men här hjälpte inga kyrkomötes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
