Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Den gregorianska kalenderreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 ALMANACKAN OCH TIDERÄKNINGEN.
beslut. Felet låg djupare än så; det låg, som vi sågo, i
själfva naturen hos den julianska tideräkningen. 128 år
efter kyrkomötet i Nicaea inträffade vårdagsjämningen den
20 mars i stället för den 21, 500 år efteråt redan den
17, vid tiden för reformationen gick solen in i vädurens
tecken”) den 11 mars, tio dagar tidigare än "föreskrifvet’’
var. Sannolikt hade detta ej synnerligen oroat många,
om ej tiden för firandet af åtskilliga kyrkliga fäster hade
mn varit nära förenad med tiden för vårdagsjämningens in-
i trädande. Påsken skulle firas första söndagen efter första
NN fullmånen efter vårdagsjämningen, som enligt kyrkomötets
i Nicea beslut inföll den 21 mars. När nu den astrono-
miska vårdagsjämningstiden gick baklänges i den julianska
kalendern, kom påsken, och därmed med den förbundna
kyrkliga fäster, att firas allt senare och senare, så att man
riskerade, om man fortsatte länge nog, att slutligen få
fira uppståndelsens fäst när löfven falla af och marken
klär sig i vinterskrud i stället för vid vårens ankomst.
Nya stilen. Det gjordes därför tid efter annan mer
eller mindre energiska försök att åstadkomma en förbätt-
ring i kalenderväsendet, fast det ej lyckades förrän mot
slutet af det 16 århundradet. Det var påfven Gregorius
13, som fäste sitt namn vid denna kalenderreform, som
gifvit oss vår ännu använda tideräkning. En romersk
läkare, Luigi Lilio, hade kort före sin död (1576) gjort
upp det förslag till kalendariets förbättrande, som Gre-
gorius sedan antog. Den 24 februari 1581 (efter vår räk-
ning 1582) utgaf påfven en bulla, efter inledningsorden
till densamma kallad "Inter gravissimas’, i hvilken be-
stämdes:
1. Efter den 4 oktober 1582 skulle genast räknas
den 15. |
2. Endast sådana sekularår (= år, hvilkas två sista
siffror äro nollor), hvilka kunna jämt delas med
400, äro skottår, de öfriga äro vanliga år på
32605 dagar.
Sålunda äro åren 1600, 2000, 2400 etc. skott-
år, men ej 1700, 1800, 1900, 2100, 2200 etc.
Vi skola nu se till, hvad man genom denna förändring
vunnit. Genom det första påbudet (att utesluta 10 dagar
”) Vädurens tecken börjar vid vårdagsjämningspunkten. :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
