Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Sinnessjukdomarnas palliativa behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SINNESSJUKDOMARNAS PALLIATIVA BEHANDLING
13
dessa medel, som man kallat de kemiska tvångsmedlen,
så litet som möjligt. En utmärkt dämpare af ångesten,
som ju kan stegra den sjukes oro till en för den oinvigde
nästan oanad höjd, äger man i opiet, och ett fullkomligt
oskadligt och på grund af möjligheten att utsträcka
behandlingen öfver en längre tid mycket lämpligt lugnande
medel är långbadet. Den sjuke ligger i ett bad af 35
grader, vanligen med en iskyld kompress öfver hufvudet,
ligger i timtal, stundom hela dagen, ja, några utsträcka
badningen till hela dygnet. Det går i allmänhet ännu
lättare att begränsa den sjukes oro till badkaret än till
sängen.
Oron åtföljes ofta af förstörelselusta. Den sjuke vill
slita sönder sina kläder och sängkläder och förstöra de
föremål han får fatt i. Detta hjälpes därigenom att han
af tjänstgörande sjukskötaren allvarligen tillsäges att låta
föremålet vara i fred, genom vädjande till hans eget
omdöme, genom att leda uppmärksamheten åt annat håll eller
någon gång genom att en stund hålla hans händer. Det är
otroligt, huru mycket som kan förmås med dessa enkla
och närliggande medel. Man får naturligtvis vara beredd
på att då och då ett plagg eller en möbel förstöres. På
Kristinehamns hospital finnes en för öfrigt mycket
godmodig patient, som hvarje vecka under en följd af år
sönderref en klädning af tjockaste blårandigt linnetyg.
Hon började på fredagsmorgonen fredagen är nämligen
baddag och dag för ombyte af tvättkläder nere vid
skoningsfållen, och nästa fredag hängde klädningen som
en trasgloria kring hennes lif. Numera håller hon sina
fingrar så bra i styr, att man kan anförtro henne en
ylleklädning, som förblir i rätt godt skick. På några hospital
begagnas ännu skinnhandskar utan fingertutor för att
hindra förstörelsedriftens värkningar.
Den icke sällan förekommande själfstympningstendensen
- man har ju exempel på att sinnessjuka stuckit ut sina
ögon, ryckt bort tungan, huggit af sig den ena eller andra
lemmen m. m. - liksom ock själfmordsdriften
neutraliseras lättast genom den ständiga kontrolleringen. Afven
osnyggheten, som är en af de svåraste och obehagligaste
yttringarna, behandlas bäst på en vaksal, där de sjuka
kunna noggrant passas, och där genom ögonblicklig
rengöring förslöande af renlighetskänslan motvärkas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
