Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AKTUELLA FRÅGOR
91
Det är samma stämning som återklingar i själfbiografiens
ord: »Nu först hade S. L—d funnit en verksamhet, som
tog hennes bästa krafter i anspråk, och vetande sig arbeta
med sin moders gillande och i samklang med sin vän,
kände hon sig lycklig såsom aldrig förr.»
Den fläkt av aktualitet, som med de sista häftena för
¡862 kom in i tidskriften, visade sig mer och mer vara
Essel-des rätta lifsluft. De stora allmänna reformidéerna bestämma
alltjämt tidskriftens hållning, men allt oftare griper den in
för att stödja goda praktiska förslag inom sin intressesfär
eller för att taga nya initiativ. Det blev en fruktbärande
växelverkan mellan den och de män, som med öppet öga
för tidens krav arbetade för samma syften. Redan vid
riksdagen 1862—63 framträder detta förhållande tydligt i fråga
cj blott om nyss nämnda motioner utan även om ett par
andra, som berörde kvinnans både ekonomiska och andliga
intressen.
Riksdagsmannen och bonden Svensén hade väckt förslag
om kvinnliga post- och telegrafbefattningar, med så klok
och kraftig motivering och så god utsikt till framgång att
Fredrika Bremer ivrade för en tacksamhetsadress till honom.
Esselde hemställde emellertid till henne, att man »i en sådan
adress borde innesluta alla folkombud, som ingifvit förslag
till qvinnans förmån», en synpunkt som Fredrika Bremer
alldeles gillade; det blev dock, då tidskriftsredaktionen
avböjde att sätta sig i spetsen för saken, ingenting av med
opinionsyttringen. I stället var Esselde mycket angelägen
att genast få in en notis i tidskriften om motionen och
återkommer till den med kraftigt understrykande utdrag såväl ur
motiveringen som ur diskussionen, sedan frågan gått igenom
i riksdagen.
Än större uppmärksamhet ägnar hon de båda
samtidiga motionerna rörande elementarläroverk för flickor, som
göras till föremål för femte årgångens stora inledande artikel.
1 synnerhet brukspatron Th. L. Bohnstedts, som avsåg intet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
