- Project Runeberg -  Sophie Adlersparre (Esselde). Ett liv och en livsgärning / II. /
65

(1922-23) Author: Sigrid Leijonhufvud
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vore godt att få bli bättre’; nu med tillägget: ’men blir
det inte bättre, då är det i alla fall Herren som
styr. Det är inte värdt att vara ängslig, mor lilla -— —
Ilan styr!’»

Klockan halv tre på måndagsmiddagen den 16 juni hade
han kämpat ut. »Själskraften och spänstigheten voro stora
i det sista», säger hans maka. »Redan ett par veckor hade
han tydligen beredt sig på denna utgång och bestyrt om
sitt hus och bestämt alla anordningar. Det var honom
således långt ifrån fremmande nu. Han lyssnade tacksamt
till hvad styrkande och tröstande ord jag fick säga honom.
Men sjelf sade han icke mycket. . . Utan bäfvan och utan
trots, i förvissning om den himmelske Fadrens förbarmande
gick han bort. Mycken ömhet i ord och blick för oss
närvarande . . . Öfver skiljsmessans stund ligger en helig,
icke bitter stämning.»

* *■

*-

Den märklige mannens bortgång väckte överallt
bestörtning och deltagande. Meningsfränder och motståndare
enades om att i pressen hylla den självständige och
omutligt redbare fosterlandsvännen, den helgjutna karaktären,
»en riddare utan fruktan och tadel», och varma ord av
sympati och medkänsla nådde hans änka vid dödslägret i det
tysta huset på Söderbranten.

Enligt Adlersparres önskan åtog sig hans vän
varvs-chefen Kreiiger alla anordningar för begravningen. På
onsdagen bars kistan, »höljd i hans gamla, kära slitna blågula
fana» och åtföljd av hans närmaste och några kamrater,
av båtsmän ned för de branta trapporna till Stadsgården,
därifrån den ombord på en flottans båt fördes över till
gravkoret på varvskyrkogården. Begravningen ägde rum
på lördagen den 21 juni. Adlersparre hade själv, i
karakteristisk reaktion mot de vid sådana tillfällen övliga fraserna,

5—232787. Leijonhufvud, Sophie Adlersparre. II.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:11:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asesselde/2/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free