Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bestämt att det enda som fick sägas vid hans grav var »att
han icke älskat och tjenat de sina, sitt folk och sin Gud
så, som han kunnat och bort».
»Tomheten, saknaden, ensamheten trycker allt tyngre,
dag för dag. Lugnet kännes så onaturligt — det hörde
icke till lifvet med Honom, den älskade stridskämpen»,
skriver Esselde till sin svägerska ett par dagar efter
begravningen. »Och nu är allt slut, och så mycket osagdt,
ogjordt — lemnadt åt blott den ena att bestämma, der vi
förr alltid voro två . . . Jag lefver ännu mest i hans tankar
och söker utforska hans vilja i bredd med hvad jag tror
vara det rätta.»
»Sorgen är för mig ej blott en rättighet utan derjemte
en uppgift, sänd af Gud, och på hvars lösning jag har
att arbeta. Gifve Han dertill den rätta kraften», fortsätter
hon ett par veckor senare. »I denna uppgift ingår ju ock
till någon del omsorgen för den närmaste framtiden —
främst hvad Karl beträffar. Att här göra rätt och handla
så vi dt möjligt i den älskade bortgångnes anda — det är
min sträfvan.»
Ett något senare brev av Ellen Ankarsvärd, som på
grund av egen erfarenhet intuitivt förstod Esseldes känslor,
antyder några av de svårigheter hon hade att lösa. De
hade träffats på Handarbetets vänner, som då för sin
affärsrörelse disponerade några rum innanför Slöjdföreningens
museum i dess hus vid Brunkebergstorg. och vid
genomgåendet dröjt en stund i museet, »vår egendomliga lokal
för konfidentiella meddelanden» som fru Ankarsvärd säger.
Det förefaller som ett eko av deras samtal, då hon talar
om den »upproriska känsla med hvilken man lyssnar till
alla de goda välmenande råden att genast förändra allt, byta
bostad, skapa nya förhållanden, göra andra anordningar,
som man sjelf bäst vet äro i strid med den bortgångnes
planer och önskningar, vidtaga åtgärder som för en sjelf,
om ej för andra, skulle innebära ett klander af det förut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
