Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Intresset för kvinnofrågan i vidsträckt bemärkelse, som
fört Ellen Key till medarbetarskap i Tidskrift för hemmet,
hade haft samma verkan även i fråga om två framstående
manliga begåvningar inom den generation hon tillhörde:
redaktör Ernst Beckman och docenten L. H. Aberg.
Beckmans föredrag vid det av Esselde i december 1877
anordnade samkvämet är redan omtalat; det utgjorde också hans
första bidrag till tidskriften. Hur varmt Esselde
uppskattade hans medverkan framgår av vad hon skrev till honom
vid ryktet om hans nära förestående hemkomst från en
resa i Amerika ett par år senare: »alla fröjdades, som veta
hvad en god penna i en ren viljas tjenst betyder i vår tid
och i vårt land».
Att Beckman, medan han ännu var redaktör för Ny
illustrerad tidning, på våren 1880 vände sig till Esselde med
anhållan att få införa hennes porträtt och biografi i tidningen,
är talande nog i fråga om den betydelse han tillmätte hennes
livsgärning. Esselde, som aldrig satte ut sitt egentliga
namn i tryck, varken på den alltjämt anonyma tidskriftens
titelblad eller under artiklar, ryggade emellertid till en
början tillbaka för detta slag av offentlighet; och hon gav sitt
medgivande först efter samråd med Ellen Ankarsvärd, som
energiskt bekämpade en sådan tillbakadragenhet hos henne,
vår enda ’representative woman’. »Detta sker dock»,
skrev hon till Ernst Beckman, »under den naturliga
förutsättningen att det endast är såsom bärare af de idéer,
hvilka i Tidskrift för Hemmet funnit sitt uttryck, som min
obetydliga person kan hafva något intresse för edra läsare,
och att således dessa idéer och deras betydelse komma att
i välvillig belysning intaga främsta platsen i den lilla
skildringen.»
L. H. Åberg, docent i filosofi vid Uppsala universitet,
en egenartad och starkt utpräglad personlighet, hade
genom sina studier kommit att intressera sig för kvinnofrågan
och debuterade i 1878 års årgång av tidskriften med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
