Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grundlig utredning om qvinnans rätta ställning i
samhället och familjen. Han hörde till förkämparna för en
renad och fördjupad uppfattning av äktenskapet, och de
essayer eller recensioner av nyutkomna diktverk, med vilka
han riktade tidskriften, bära alla prägeln därav.
En särskild ställning som medarbetare intog kommendör
Oscar Stackelberg, en självständig natur, på samma gång kärv
och känslig, som med sitt satiriska poem Träkol under
pseudonymen Olof Stig framträtt som förkämpe för kvinnofrågan.
Han verkade som riksdagsman upprepade gånger för
reformer inom detta fält, synnerligen den del därav, som speciellt
intresserade honom i egenskap av ordförande i Föreningen
för gift kvinnas äganderätt. Men hans bidrag till Tidskrift
för hemmet voro inga inlägg i dagens stridsfrågor utan
litterära småstycken, som t. ex. det humoristiska och varmt
kända poemet »Min mammas förklädsband».
Det förhöll sig också i det hela så, att om tidskriften gått
framåt i saklighet och överblick över det område den gjort
till sitt speciella, så hade den därför ej förlorat kontakten
med dikt och diktare, särskilt de kvinnliga. Redaktrisens
förbindelser med danska och norska författarinnor ha redan
vidrörts; Sverige hade vid sjuttitalets början ej att uppvisa
något kvinnligt författarnamn av rang. En liten
novellsamling Ur grannskapets krönika av pseudonymen Sorella
hade dock dragit Esseldes uppmärksamhet till
författarinnan, som befanns vara professorskan Mathilda Naumann i
Lund, och flera av hennes älskvärt och kvickt satiriska
var-dagshistorier sågo sedan dagen i tidskriften. Det belyser
såväl de förhållanden, vari hon levde, som arten av hennes
författarskap, att hon sörjde över att hennes anonymitet
blivit röjd — en av hennes vänner hade funnit hemligheten
»för tung att bära på». »Jag hade dock så väl behöft att vara
fullkomligt okänd för att kunna röra mig fullkomligt fritt»,
skriver hon en gång till Esselde, som också i en
litteraturöversikt år 1878 beklagar att hon »tröttnat och tystnat».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
