Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
författare behandlat innebörden av det nya i dessa noveller,
den målmedvetet framträdande realistiska riktningen.
Till Ellen Key, som gjort några anmärkningar om
föredraget, dock, som det vill synas, huvudsakligen mot det
alltför vidlyftiga refererandet, skriver Esselde: »Hvad jag
egentligen ville ha fram och som jag ännu håller på såsom
en betydelsefull iakttagelse af nutida qvinnolif och
qvinno-skriftställeri är — kärleken till sanningen, drifven på
bekostnad af kärleken till menniskan.
Symptomet har redan länge varit märkbart hos
manliga skriftställare; men det får en annan, möjligen farligare
betydelse då det framträder äfven hos de qvinliga. Det har
dessutom sitt stora intresse att iakttaga huru det gestaltar
sig hos den ena och hos den andra, detta drag som visar
skröpligheten i äfven våra bästa vilje-yttringar. För några
tiotal af år tillbaka, då filantropien stod i sin blomstring,
älskade vi menniskorna på sanningens bekostnad.»
För åttitalismens patos, sanningskravet framför allt annat,
»ett nytt drag, fullt af både storhet och fara, hos nutidens
qvinnor», för att använda Esseldes ord till en annan åhörare
av föredraget, hade hon således en vaken blick och ord av
erkännande. Inför andra samlingen av Ur lifvet, som kom
ut på våren 1883, trängde sig dock frågan om
konsekvenserna av detta krav på henne, och på samma gång hon tog
avstånd från Wirséns trångsynta fördömande och blev
ytterst intagen av en av novellerna, Barnet, tog hon i ett
annat fall bestämt avstånd både från ämnesval och
framställning.
Det gällde icke novellen I krig med samhället, där
författarinnan enligt sina egna ord »sökt att så opartiskt
som möjligt skildra åtskilliga modärna idéer». I fråga om
denna berättelse ansåg Esselde, i motsats till C. D. W., att
själva ödesutvecklingen bröt udden av den farliga teorien
om kärlek utan äktenskap såsom mindre förnedrande för
kvinnan än äktenskap utan kärlek. »Ni ger oss», skriver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
