Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
land, skulle sammanträffa med de båda andra sönerna och
»fira ett litet slägtmöte, efter fyra års skilsmessa». Tack
vare att Mathilda Silow, med hjälp av Esseldes
brorsdöttrar, åtog sig att ombestyra flyttningen till Tunnelgatan,
kunde dock planen sättas i verket, och någon av de sista
dagarna i september befann sig Esselde på Vahlaholm i
kretsen av barn och barnbarn.
»Min vistelse här kan egentligen karaktäriseras af ett
enda ord: Karl», skriver Esselde ett par veckor senare.
Hon hade funnit att yngste styvsonen, som nu var
anställd vid Kellgrens institut, utvecklat sig mycket och på
ett gott sätt under den tid de varit skilda åt och vunnit i
människokännedom och livserfarenhet. Det var henne en
stor glädje att ha honom i sin närhet, samspråka med
honom eller höra honom, som först lärt sig förstå musik
då hon spelade om kvällarna i salongen på Söder, »med
djup musikalisk känsla återge en mängd vackra sånger,
från de gammalitalienska mästarnes djupa och enkla
melodier till Mendelssohns Paulus-aria, Schumanns egendomliga
visor eller Wagners naturalistiska tonsättningar.»
Esselde stannade på Vahlaholm till fram i november,
då allt var i ordning för hennes mottagande i våningen vid
Tunnelgatan. Mathilda Silow välkomnade henne där, och
därmed kan det sista skedet av hennes verksamma liv
sägas vara inlett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
