Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den tredje november 1885 mottog Esselde i sitt hus
vid Fjällgatan en med spänning och glädje väntad resande,
en gäst som hon aldrig sett, men redan tyckte sig känna
som en vän. Det var Victoria Benedictsson, författarinnan
med pseudonymen Ernst Ahlgren.
Under de jäktade och orosfyllda veckorna strax efter
Fredrika-Bremer-Förbundets stiftande hade Esselde tagit sig
tid att beledsaga sin recension av Ernst Ahlgrens första
bok, den på sommaren 1884 utkomna novellsamlingen Från
Skåne, med ett personligt tack till diktaren och därmed
inlett en korrespondens, som fortgått hela året. Esselde
hade fått ett starkt intryck av hur många svårigheter denna
eminenta kvinnliga begåvning haft att kämpa sig fram
igenom och hur isolerad hon som författarinna nu levde
i Hörby. Hon insåg vad det skulle kunna betyda för
henne att komma i beröring med den litterära
Stockholms-världen; och då hon nu på hösten hade ett rum outhyrt
i mellanvåningen av sitt hus, bjöd hon Victoria Benedictsson
till sig för ett par veckor, ja, om hon så önskade, för hela
vintern. »Tanken att bedja er gästa mitt enkla hem», skrev
hon i ett senare brev till förklaring, »härflöt af önskan
att lära känna den af alla våra qvinliga författare, af hvilken
jag hoppas mest, samt om möjligt intressera er för Fredrika
Bremer Förbundet och dess blifvande organ.»
A sin sida motsåg Victoria Benedictsson med stora
förväntningar mötet med Esselde. »Jag har så många gånger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
