Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Därmed var dagens audiens slut. Esselde drog sig
tillbaka till sin sängkammare för att vila, och jag gav mig
åstad på den vanliga vandringen utför Stadsgårdens trappor
över till Norr.
Ännu några dagar stannade jag i Stockholm, tillräckligt
länge för att jag skulle hinna erfara hela makten av den
tjusningskraft, som Esselde kunde utöva.
Om morgnarna i den ljusa salongen språkade vi under
flera timmars tid, och det var en fest för själen att få
förtroligt utbyta tankar med denna rika och klara intelligens.
Jag vågar tro, att hon kände sig i samklang inte bara med
min diktning utan också med mig själv. Sjuk och
utarbetad, som hon denna tid var, kunde jag märka, att hon
var ytterst känslig för den andliga atmosfär, som de
människor, vilka besökte henne, förde med sig. Somliga
framkallade hennes satiriska och överlägsna sida, andra gjorde
henne stel och blyg. Tillsammans med mig var hon
hänförande naturlig och förbluffande öppenhjärtig. Jag blev
på det angenämaste överraskad av att finna, att
författarinnan till så många allvarliga uppsatser i Tidskrift för
Hemmet och Dagny var en kvick och skämtsam dam, som
med överlägsen humor betraktade både sig själv och sitt
livsverk.
Sålunda skall jag aldrig glömma hurusom posten en
dag-medförde en tidning, vars framsida upptogs av en kolossal
tupp i den brokigaste färgprakt.
»Det är väl ett misstag», sade jag. »Eller håller
Friherrinnan Hönstidningen?»
»Ja, det gör jag.» Hon nickade flera gånger
betydelsefullt. »Den började samtidigt med Dagny, och jag
prenumererar på den för att få se vilken av de båda som
kommer att leva längst.»
Då jag från Fjällgatans höjder kom ner till det vanliga
Stockholm och råkade personer, som kände Esselde,
brukade de ge mig några varsamma varningar. Alla yttrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
