- Project Runeberg -  Sophie Adlersparre (Esselde). Ett liv och en livsgärning / II. /
239

(1922-23) Author: Sigrid Leijonhufvud
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dahlgren åtog sig att bli Amanda Kerfstedts efterträdare,
var dock för Esselde mycket tillfredsställande. Lotten
Dahlgren hörde till dem, som hon från början sökt
intressera for förbundet, och ehuru hon vid stiftandet avböjt
inval ,i styrelsen, hade hon vid årsmötet 1887 ingått som
suppleant och sålunda kommit in i förbundets
angelägenheter.

Esselde var kvar på landet, då saken avgjordes, och det.
var Ellen Ankarsvärd som efter överenskommelse med
Lotten Dahlgren för styrelsen framlade förslaget att Dagny
till en början, under år 1891, skulle utges på
redaktionskommitténs ansvar med Lotten Dahlgren som
redaktionssekreterare. Från och med 1892 var hon emellertid
redaktris.

Små vänskapliga biljetter från Esselde till Lotten
Dahlgren såväl under första året som sedan vittna om det
levande intresse, varmed Dagnys första redaktris alltjämt
följde tidskriften, hur angelägen hon var att den ena eller
andra litterära eller sociala företeelsen ej skulle undgå att
uppmärksammas i dess häften och hur hon gladde sig,
när hon fann den uppskattad. »Dem jag i sommar råkat
som läsa Dagny äro synnerligen belåtna med denna
årgång», skriver hon sålunda 1891. »Men antalet som läsa
är blott alltför litet.»

Å andra sidan var det helt naturligt att Esselde, som
stod med sin trettioåriga erfarenhet gent emot debutanten,
också var vaken i sin kritik, särskilt när hon ansåg att
artiklar av mindre betydenhet inkräktade på det utrymme
som borde ägnats »vigtiga frågor». Situationen var
förändrad. Hon tillhörde nu själv den redaktionskommitté,
vars tillkomst hon hälsat med så blandade känslor, och hon
hävdade dess betydelse. »I sjelfva verket borde ju
redak-tionskomitén i dess helhet bära ansvaret, och jag hade
då också min andel», skriver hon en gång till Lotten
Dahlgren. »Men du begagnar dig alldeles för litet af både det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:11:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asesselde/2/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free