Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Klemens och Eusebia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i afton kunna förnya sitt besök och smyga till det hemliga mötet? Han
tänkte sig den lilla bakporten, som om nätterna skulle stå öppen, den
tysta gården han hade att överskrida, den mörka förstugugången och
den lilla guldskimrande budoaren med sin sköna, ångerfulla ägarinna.
Om blott ett tillfälle yppade sig, skulle han icke försumma att smyga dit.
Hans broderplikt mot syster Eusebia krävde ju detta.
Under dessa tankar hade timmarne skridit med en hast, som förvånade
honom. Han måste avbryta sina angenäma betraktelser för att skynda
till sin fosterfader, biskopen, inställa sig hos honom och emottaga hans
befallningar.
När Klemens hunnit till kojan på Skambonide, var Petros ute; men han
hemkom vid middagstiden, och medan de intogo sin tarvliga måltid,
sade han Klemens, att denne hädanefter icke skulle deltaga i arbetet
på Afrodites tempel, men finge tillbringa sin afton efter behag med
avskrivning av uppenbarelseboken eller någon annan nyttig sysselsättning.
Den förra befallningen förvånade Klemens mycket, men han var van
att aldrig fråga efter biskopens bevekelsegrunder. Om ett »varför?»
någon gång stal sig väg över Klemens’ läppar, så vart svaret ofta blott
en genomträngande blick, mer sällan en redogörelse, vars ton då tillika
gjorde den till en tillrättavisning.
Däremot behagade det Klemens dess mer, att aftonen ställdes till hans fria
förfogande. Han återvände till Eufemios’ kammare och tillbragte det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
