Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Klemens och Eusebia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom honom spridd bland människorna. Ingen kabbalist kunde med
visshet avgöra, om hans konst vore den himmelska eller den djävulska,
ty båda funnos och båda övades, den senare förmodligen vida mer än
den förra. Under sådana förhållanden vore det klokast att alldeles
avhålla sig från densamma; Petros ålade Klemens det som plikt.
Denna uppoffring var för Klemens den tyngsta, som han hitintills
hemburit åt sin lydnad. Han var av naturen fallen för mysticismen,
och de åsikter, i vilka han var uppfostrad, hade utvecklat detta anlag.
Förnuftets dödande var ju honom en plikt, vars uppfyllande utgjorde det
enda villkoret för hans räddning undan de kätterska villfarelser, med
vilka djävulen fångar så många själar. Hans fromma sinne, berövat
förnuftets ledning, hans rika känsloliv, stängt inom sig själv för att ej
smittas av det oheliga yttre livet, hans livliga fantasi, uppjagad genom
en världsåskådning, som fyllde naturen med demoniska makter, måste
ovillkorligt leda honom in på denna farliga väg, som går igenom mörka
ängder, där vansinnet lurar likt en tiger, färdigt att hugga sina klor i
vandrarens hjärna.
Vad Klemens ej fick nå med den förbjudna kabbalan, hoppades han
vinna med ett annat, i alla händelser tillåtet medel: bönen. Det var efter
ivriga böner om upplysning för sitt mörka förstånd, han gjorde de
barnsliga försöken att tolka skriftens förborgade mening. Avskrivningen
gick under sådana förhållanden mycket långsamt framåt. Han stannade
vid varje punkt för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
