Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Likhuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-– Och skall omtala för Baruk vad du har sett, som om han skådat
det med egna ögon ...
-– Den girigbuken, den hårdhjärtade skurken, inföll en annan.
–- Jag följer er, sade rabbinen. Vad har hänt den kvinna, om vilken I
talen, och vart viljen I föra mig?
–- Du skall snart få veta det.
Rabbi Jonas följde hopen och åhörde utan att svara ett ord de
skymford, som regnade över Baruk och hela Israel. Myro hade gripit
om hans hand, liksom om hon fruktat, att han skulle undkomma
henne. Men han gick lugnt vid hennes sida och drog icke sin hand tillbaka.
När de anlänt till hamntorget och rabbinen märkte, att kosan ställdes till
det av facklor upplysta huset för drunknade, stannade han och drog djupt
efter anden. Han hade berett sig på ett sorgligt skådespel; nu gissade han
vad som hänt.
Emellertid betvang han sin sinnesrörelse och följde Myro, som ropade: kom, kom!
Kort förut hade en liten båt lagt till vid kajens huvudtrappa nedanför de två
marmorlejonen, som prydde hamntorget, och Karmides, som kom från
Krysanteus’ lantgård, stigit i land därstädes.
Vi veta, att han tillbragt aftonen i Hermiones sällskap med en lustrodd längs
den med sommarens yppiga prakt smyckade havsstranden. Den angenäma
färden, som förskönades av de deltagandes glättighet och musikens toner,
hade dock till slut fördystrats för Karmides genom en syn, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>