- Project Runeberg -  Svensk-tysk ordbok /
821

(1928) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - mönsterskrivare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



mönsterskrivare – 821 – mösskärm

                -anstalt f.

        -skrivare, ⚔ förr

                Mußterschreiber m.

        -skydd, Musterschütz m. Lagen

                om Musterschutzgesetz n.

        -vals,

                Musterwalze f.

        -verk, Musterwerk n.

                klas-f sisches Wer~

mönstr‖a¹, I. tr. mustern, ~ ngn från topp

                till tå e-n von Kopf bis Fuß mustern; ~nde

                blick äv. prüfender Blick.

                II. intr. ⚔ sich

                stellen. – Med beton. adv. ~ av, se avmönstra.

                ~ in anmustern. ~ på ⚓ anmustern,

                anheuern. ~ ut ausmustern, skilja ausmerzen,

        -ing, 1. i allm. Musterung f.

                2.äv.

                Musterungsgeschäft n. Bamung

                Kontrollversammlung, Stellung f.

        -ings|bok,

                Musterungsverzeichnis n.

        -ings|herre, se mönsterherre.

        -ings|skyldig, a. ⚔ stellungspflichtig.

        -ings|skyldighet, ⚔ Stellungspflicht f.

mör, a. mürb[e]. Koha köttet das Fleisch

                weich kochen; vara ~ i munnen bildl. schön

                tun, sich einschmeicheln,

        -bakelse, kök.

                Mürbekuchen m.

        -bulta,äv. 1. mürbe schlagen.

                Efter åkningen kände jag mig alldeles ~d

                ich fühlte mich vom Fahren wie [an allen

                Gliedern] zerschlagen, zermürbt el. wie

                gerädert.

                2. prygla (e-n) abdreschen, ver-,

                durch-, ab|bleuen, ab|wamsen, F vermöbeln,

                windelweich schlagen, (e-m) das Fell

                versohlen.

mörd‖a¹, tr, ermorden, erschlagen, erstechen,

                erwürgen, hinmorden, i.sht utan objekt morden.

                ngns lycka e-n Mord an dem Glücke jds

                begehen; ~ tiden die Zeit totschlagen,

        -ande, I.p, a. mörderisch. arbete F

                furchtbar el. schrecklich langweilige

                Arbeit; ~ kritik vernichtende Kritisk.

                II.

                Ermordung, Erwürgung om maaimord

                Niedermetzelung f

        -ar|band, Mörderbande f

        -are, Mörder m.

        -ar|hand, Mörderhand f.

                Falla för ~ durch M. fallen,

        -ar|håla,

                Mörder|höhle, -grübe f.

        -ar|kula, 1. se foreg. 2.

                do-dande kula mörderische Kugel,

                mördeg, kök. Mürbeteig m.

mördersk|a, -an, -or, Mörderin f.

mörhet, Mürbheit, Mürbigkeit f.

mörj‖a, -an, O, 1. glühende Asche.

                2. föra

                Gemisch, Gemengsei n. Matsch, Mischmasch

                m.

        -ig, a. schmierig.

mörk, a. dunkel, starkare finster, dyster düster,

                trübe. ~ aning trübe Ahnung; ~ arrest ~

                strenger Arrest; dagar bildl. trübe Tage;

                en ~ fläck bildl. ein dunkler Fleck; måla i

                ~ färger in dunklen Farben malen, bildl.

                äv. schwarz malen; sua kontinenten der

                dunkle Erdtell; det var ~ natt äv. es war tiefe

                Nacht; en ~ punkt i hans liv ein dunkler

                Punkt in seinem Leben; ~ sinnesstämning

                düstere Gemütsstimmung; en ~ skildring

                e-e düstere Schilderung; ~a tankar dystra

                finstre Gedanken, rgliga trübe Gedanken;

                hängiva sig åt ~ tankar sich (dat.) düstere

                Gedanken machen; ~a tider äv. schwere

                Zeiten; ~a tidevarv finstere Jahrhunderte; ~a

                utsikter trübe Aussichten; ~ vidskepelse

                finsterer Aberglaube; se allting ~t bildl. alles

                schwarz sehen; det ser ms bildl. es sieht

                trübe aus.

        -alf, Schwarzelf m.

        -blå, a.

                dunkelblau.

        -brun, a. dunkelbraun,

        -|er, -ret. O,

                Dunkelheit f. Dunkel n. starkare Finsternis jT.

                Medeltidens das Dunkel el. die Finsternis des

                Mittelalters; -rets fiende (dyävulen) der Geist

                der Finsternis; -rets (-sens) gärningar Werke

                der Finsternis; efter -rets inbrott nach

                Dunkelwerden, nach Eintritt der Dunkelheit;

                vid -rets inbrott bei einbrechender

                Dunkelheit ; för -ret kunde jag ingenting se bei der

                Dunkelheit konnte ich nichts sehen; i -ret im

                Dunkeln; ett språng i -ret bildl. ein Sprung

                ins Ungewisse; vara höljd i ~ bildl. in Dunkel[heit]

                gehüllt sein; jag stötte i -ret mot

                ngt ich stieß in der Dunkelheit, im Finstern

                el. im Dunkeln an etw. (ack.); treva i -ret im

                Dunkeln tappen,

        -färgad, p. a. dunkelfarbig,

        -grå, a. dunkelgrau,

        -grön, a. dunkelgrün,

        -gul, a. dunkelgelb,

        -hyad, -lagd, p. a. mit

                (von) dunkler Gesichtsfarbe,

        -lockig, a.

                brann|lockig, -gelockt,

        -lätt, a., se -hyad.

        -na¹, intr. dunkel werden, bliva skymning äv.

                dämmern, med bestämda subj. ~ sich

                verfinstern. Det ibl. der Abend dunkelt el. äv.

                dämmert; det börjar ~ es fängt an dunkel

                zu werden el. zu dunkeln; ansikte ~de

                sein Gesicht verfinsterte sich; färger

                Farben dunkeln nach,

        -ning, [Abend-]Dämmerung

                f Dunkelwerden n. Efter ~en

                nach Dunkelwerden, nach Eintritt der

                Dunkelheit el. äv. Dämmerung; i in der

                Dämmerung, bei einbrechender Dunkelheit,

        -rum, fotogr. Dunkelkammer f.

        -rädd, a.

                furchtsam im Dunkeln. Vara ~ sich im

                Dunkeln fürchten,

        -röd, a. dunkelrot.

        -ögd,

                a. dunkeläugig.

mörna¹, intr. mürbe werden,

mörsar‖block, ⚔ Mörserlavette f.

        -e, -n,

                Mörser m. Räfflad ~ gezogener M.;

                slät-borrad ~ glatter M.

        -lavett, se -block,

        -vagn,

                ⚔ Mörsertransportwagen m.

mört, -en, -ar, zool. Leuciscus rutilus Plötze f.

                Rotauge n.

        -fiskar, pl. zool. Leucisci Weißfische

                (pl.).

        -ögd, a. rotäugig.

möss, se mtis.

möss‖a, -an, -or, Mütze f. för fruntimmer Haube

                f bot. Haube f. Ha ägg i ~n bildl. Vögel

                unter dem Hute haben; taga av sig ~n för

                ngn die Mütze vor e-m [ab]ziehen.

        -band,

                Kanten-, Mützen|band, Haubenband n.

        -block, se mÖSStoC~ -e|rot, bot. Meum athamanticum

                Bärwurz f.

        -fabrikör, Mützenfabrikant m.

        -foder, Mützenfutter n.

        -handlare, se -makare,

        -kapell, Mützenüberzug m.

mösskräddare, se mössmakare.

mosskulle, Mützenkopf m.

mösskärm, Mützenschirm m.

––––

0 saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl. ᚼ militärisk term. ⚔ sjöterm. ⚓ teknisk term. ⚙

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 03:24:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/auerbach/0831.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free